"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Fysiskt belastande arbete och dess påverkan på hälsan

Doktorandprojekt Vår övergripande målsättning är att öka kunskapen om hur hög fysisk belastning på arbetet påverkar hälsan och därigenom bidra till ett hållbart arbetsliv i fysiskt belastande arbeten.

Mer specifikt planerar vi att studera risken för ischemisk hjärtsjukdom hos byggnadsarbetare med olika grad av fysisk belastning, samt prognosen för arbetsåtergång bland byggarbetare som haft ischemisk hjärtsjukdom. Vi kommer även att beskriva hur fördelningen mellan aktivitet på fritiden och aktivitet på arbetet ser ut för äldre arbetstagare med fysiskt tungt arbete samt undersöka hur väl två tekniska mätmetoder för fysisk aktivitet överensstämmer med varandra i fyra olika yrkesgrupper.

Doktorand

Vera Markevärn
Forskarstuderande
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2024-06-24

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Forskningsområde

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap

Projektbeskrivning

Bakgrund

Det är välkänt att fysisk aktivitet på fritiden är gynnsamt för hälsan. Senaste åren har forskning indikerat att fysisk aktivitet på arbetet inte har samma hälsofrämjande effekt, studier har till exempel visat att tungt fysiskt arbete kan ge ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Ytterligare studier behövs för att komplettera kunskapen, bland annat kring fysiskt tungt arbete och insjuknande i ischemisk hjärtsjukdom samt kring fysiskt tungt arbete och arbetsåtergång efter ischemisk hjärtsjukdom.

Studier indikerar också att fördelningen mellan fysisk aktivitet på fritiden och arbetet har betydelse för vilken hälsoeffekt den fysiska aktiviteten ger. Få studier har undersökt relationen mellan aktivitet på arbetet och fritiden för äldre arbetare i fysiskt belastade yrken. Vidare finns idag flera objektiva metoder för att mäta fysisk belastning i arbete, men mer forskning behövs för att validera mätmetoderna i olika grupper.

Metoder

Två av delarbetena är epidemiologiska, data från Bygghälsokohorten kommer att samköras med registerdata om diagnoser, död och anställningsförhållanden. För att skatta yrkesexponering används en jobbexponeringsmatris. Kohorten är stor och det finns goda möjligheter att studera även måttliga riskökningar med hänsyn till viktiga störfaktorer.

De två andra delarbetena kommer baseras på enkätdata och tekniska mätningar av fysisk aktivitet med accelerometer och pulsmätare hos äldre byggnadsarbetare, lokalvårdare, storkökspersonal samt undersköterskor i Västerbotten.

Huvudhandledare

Martin Andersson
Adjungerad universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-785 23 64
Senast uppdaterad: 2024-09-03