Forskningsprojekt Projektet undersöker hur högstadieelever förhåller sig till naturvetenskap och teknik när de befinner sig i andra miljöer än klassrummet. Tanken är att en annan lärandemiljö, i detta fall ett science center, kan öppna för nya sätt att vara och lära.
I projektet följer forskaren en klass under ett antal veckor under deras ordinarie undervisning, deras besök vid ett science center samt deras arbete i klassen efter besöket. Intervjuer både med lärare, elever och pedagoger vid centret är planerade. Analysen kommer att rikta in sig på hur lärare och elever arbetar med naturvetenskap och teknik vid centret jämfört med i klassrummet. Särskilt fokus läggs på hur lärandet hänger samman med hur en identitet som naturvetare/tekniker skapas i undervisningen och om den nya miljön möjliggör andra positioner än vad klassrummet och dess kultur erbjuder.
Bakgrund:
Problematiken med ett sjunkande intresse för naturvetenskaplig utbildning har sedan länge uppmärksammats på olika statliga nivåer. Så har EU t.ex. tagit fram en särskild handlingsplan för att öka intresset för naturvetenskap bland elever och få fler att välja naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (EU 2004).
Ett av målen, såväl i Europa som i Sverige, har vidare varit att få fler flickor intresserade av naturvetenskap och teknik då dessa utgör en minoritet bland de studerande vid flera av utbildningarna. I Sverige tillsattes också en delegation 2008 för att öka intresset för högskoleutbildningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- samt kommunikationsteknologi med särskilt uppdrag att öka andelen flickor/kvinnor inom dessa utbildningar (SOU 2010:28).
Problematiken med det sjunkande intresset har även belysts i nationella som internationella studier under det senaste decenniet (Schreiner & Sjöberg 2005)
Olika studier inom feministisk forskning har också visat att genderiserade och etnifierade föreställningar om vad naturvetenskap är, hur det ska utövas och vem som kan utöva denna praktik är djupt förankrat i västerländskt tänkesätt (t.ex. Fausto-Sterling 1992, Gilbert, 2001, Harding 1986). Även senare svensk forskning om kön/genus och etnicitet i skolans naturvetenskapliga ämnesundervisning visar att stereotypa könsmönster fortsätter att reproduceras trots lärares ambitioner att verka för ett jämställt och jämlikt klassrum (se t.ex. Nyström 2007, Arvola Orlander 2011) men också att förändring kan ske om föreställningarna synliggörs och utmanas (Andersson 2011). Denna kunskap kan användas som utgångspunkt för fortsatta studier inom samma område, dvs. hur kön/genus och andra kategoriseringar konstrueras och samagerar i naturvetenskaplig undervisning.
Då klassrummet oftast varit arena för tidigare skolstudier med genusperspektiv tycks studier som undersöker naturvetenskaplig undervisning utifrån ett genusperspektiv i mer publika miljöer saknas. En kontextuell förflyttning från skolklassrummet till en publik miljö innebär en potentiell möjlighet att elever och lärare kliver över gränser och ur traditionella roller och mönster. Om och i så fall hur detta sker vet vi dock föga.
Syfte och forskningsfrågor:
Studien ämnar äga rum i ett s.k. Science Centre (Umevatoriet) med vilket ett upparbetat kontaktnät och intresse för genusfrågor redan existerar. Umevatoriet tar regelbundet emot skolklasser i alla stadier och undervisningen där är tematiserad och mer otraditionell jämfört med vanlig klassrumsundervisning.
Syftet med studien är att undersöka och analysera hur kön och etnicitet blir meningsbärande när naturvetenskap konstrueras i en publik miljö. Hur agerar och talar lärare och elever i miljön jämfört med klassrummet? Vilka subjektspositioner skapas när en kontextuell förflyttning sker?
Teoretiska utgångspunkter:
Projektet tar avstamp i en Foucauldiansk förståelse av att kunskap och makt förutsätter varandra (Foucault 1980) och att människor positioneras på olika sätt beroende på t.ex. kön och etnicitet och intersektioner av desamma (Davies & Harré 2001/2002). Givet en sådan förståelse ställs frågor om vilken kunskap som konstrueras – och av vem. Vika positioner erbjuds elever och lärare i naturvetenskapligt lärande? Vem har makt att uttala sig? Vem definierar vad som viktig kunskap och vilka riktningar tar lärandet i olika situationer? För att kunna svara på den typen av frågor lutar sig projektet dels mot sociokulturell teori (t.ex. Lave & Wenger 1991/1999, Wertsch, 1993) och dels mot feministiskt poststrukturella teorier där sociala kategorier som kön, etnicitet/ras, social klass osv. ses som något som konstrueras, eller görs, i tal och handling (t.ex. Butler 1990/1999). Meningsskapande på olika plan står alltså i centrum för studien och därför används diskursiva angreppssätt i analysen.
Design:
Projektet läggs upp som en fallstudie där en skolklass från årskurs 6 i grundskolan kommer att ingå. Valet av årskurs motiveras dels av önskemål från pedagogerna vid Umevatoriet och dels för att elever i denna årskurs antas vara i en ålder då de funderar över den egna identiteten. I diskussion med Umevatoriets pedagoger kommer vidare något av deras teman att väljas. Detta får även avgöras beroende av hur lätt det är att få en klass med i projektet.
Studiens kan delas in i tre faser (se tabell nedan). Empirin kommer huvudsakligen samlas in m.h.a. observationer (även videoinspelade) under skolklassens för- och efterarbete samt själva Umevatorie-besöket samt genom intervjuer med pedagoger (grupp), lärare och elever (gruppvis). Vid intervjuerna kan elev-konstruerat material (bilder, texter, teatrar m.m.) tjäna som utgångspunkt för intervjuerna.
Data-analys:
Två kompletterande analysmetoder kommer att användas där den ena främst riktas mot analys av hur lärare och elever skapar mening om naturvetenskap medan den andra mer preciserat blir behjälplig i en analys av hur kön/genus, etnicitet/ras osv. blir meningsbärande i görandet av naturvetenskap. Kombinationen av de två analys-seten öppnar för att bättre förstå de komplexa samband och processer som styr exkludering och inkludering i lärandesituationer.
- Praktisk epistemologisk analys (Wickman & Östman 2004, Wickman 2004) som tillhandahåller de analytiska verktygen ”encounter”, ”gap” och ”stand fast”, beskrivna av Wickman och Östman (2002) och bl.a. använda av Piqueras, Wickman & Hamza (2012) i en studie om lärarstudenters meningsskapande i naturvetenskap vid museibesök.
- Diskurspsykologi som tillhandahåller de analytiska verktygen ”tolkande repertoarer”, ”ideologiska dilemman” och ”subjektspositioner” och använts av bl.a. Edley & Wetherell (1997) och Edley (2001) i studier av maskulinitet.
Etiska överväganden:
Projektet kommer att följa Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskning.
Referenser:
Andersson, K. (2011). Lärare för förändring – att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet
Arvola Orlander, A. (2011). Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet
Butler, J. (199071999). Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity. New York and London: Routledge
Davies, B. & Harré, R. (2001/2002). Positioning: The Discursive Production of Selves. In: M. Wetherell, S. Taylor & S.J. Yates (Eds.) Discourse Theory and Practice. A Reader, pp. 261-271
Edley, N. (2001). Analysing Masculinity: Interpretative Repertoires, Ideological Dilemmas and Subject Positions. In: M. Wetherell, S. Taylor & S.J. Yates (Eds.) Discourse Theory and Practice. A guide for analysis, pp. 189-228
Edley, N. & Wetherell, M. (1997). Jockeying for position: the construction of masculine identities. Discourse and Society, vol.8, 203-217
EU (2004). Europe needs more scientists! Brussels: European Commission, Directorate-General for Research, High Level Group on Human Resources for Science and Technology in Europe. http://europa.eu.int/comm/research/conferences/2004/sciprof/pdf/final_en.pdf .
Fausto-Sterling, A. (1992). Sexing the body. Gender politics and the construction of sexuality. New York: Basic Books
Gilbert, J. (2001). Science and its ’Other’: looking underneath ’women’ and ’science’ for new directions in research on gender and science education. Gender and Education, 13(3) 291-305
Harding, J. (1986). The making of a scientist? In: J. Harding (Ed.) Perspectives on Gender and Science (pp. 159-167). London, New York and Philadelphia: The Falmers Press
Lave, J. & Wenger, E. (1991/1999). Situated learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press
Nyström, E. (2009). Teacher Talk: producing, resisting and challenging discourses about the science classroom. Gender and Education, 21(6), 735-751
Piqueras, J., Wickman, P-O. & Hamza, K. (2012). Student teachers’ moment-to-moment reasoning and the development of discourse themes – an analysis of practical epistemologies in a natural history museum exhibit. In: E. Davidsson & A. Jakobsson (Eds.) Understanding Interactions at Science Centres and Museums. Approaching Sociocultural Perspectives. pp. 79-96
Schreiner, C. & Sjöberg, S. (2005). Et meningsfullt naturfag for dagens ungdom. Nordina, 2, 18-35
SOU 2010:28. Vändpunkt Sverige– ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Stockholm: Fritzes
Wertsch, J.V. (1998). Minds as Action. New York and Oxford: Oxford University Press
Wickman, P-O. (2004). The practical epistemologies of the classroom: A study of laboratory work. Science Education, 88(3), 325-244
Wickman, P-O. & Östman, L. (2002). Learning as discourse change: A sociocultural mechanism. Science Education, 94(3), 478-505
Nyckelord:
Science center, lärande, teknik och naturvetenskap, identitet
