Forskningsprojekt Svensk polis genomgår för närvarande stora förändringar till följd av ökade krav på effektivitet och service. Ett centralt tema i pågående reformdiskussioner handlar om vikten för ”framtidens polis” att inneha reflexiva förmågor.
Vårt projekt är longitudinellt och syftar till att undersöka hur blivande polisers reflexiva förmågor utvecklas i olika faser av socialisation i utbildnings- och arbetssammanhang. Våra forskningsfrågor syftar till att undersöka: hur reflexiva förmågor utvecklas i utbildning, under aspiranttjänstgöring och i tidig karriär: vilka möjligheter för reflektion dessa kontexter erbjuder: och hur kvinnliga respektive manliga studenters utvecklande av reflexiva förmågor skiljer sig åt.
Forte, 2015-2017: 3 580 000 kr
Reflektionens betydelse för polisen har lyfts utifrån argument om att en viktig aspekt av polisarbete är utveckling och lärande genom kritisk granskning av den egna yrkespraktiken. I relation till den positiva retorik som omgärdar idén om reflexiv praktik inom polisen finns det lite kunskap om hur denna vision kan realiseras. Detta forskningsprojekt tar fasta på just denna fråga. Projektet bygger dels på analys av tidigare insamlad enkätdata av en nationell kohort polisstudenter som passerat genom utbildning och aspiranttjänstgöring och för närvarande står inför arbete som polisassistenter. Vi planerar också att genomföra observationer och fältintervjuer i nämnda kontexter för att undersöka vilka möjligheter för reflektion som ges i dessa miljöer. Genom vårt projekt bygger vi kunskap om hur blivande polisers reflexiva förmågor förändras och utvecklas genom olika faser av socialisation samt inte minst utvecklandet av reflexiva förmågor kan främjas inom polisen. Detta är en fråga som är motiverad ur ett vetenskapligt perspektiv då förvånansvärt lite tidigare forskning har fokuserat på hur reflexiv praktik kan uppnås, men det är också en fråga som givet pågående förändringar inom polisen är av
praktisk relevans.
