Bild: Mostphotos/ Michael Erhardsson
Bild: Mostphotos/ Michael Erhardsson
Doktorandprojekt Internationellt har Nordamerika helt dominerat damhockeyn, men varför? Finns det några skillnader i fysprofil, skridskoprestation och idrottsliga förutsättningar vid jämförelser mellan ishockeyspelande kvinnor i Sverige och Nordamerika? Projektet avser att skapa en bättre kunskap om damhockeyn som egen idrott, där både idrottsliga förutsättningar och fysprofil ingår
Idrottsprestation har inte bara med talang och fysiska förutsättningar att göra, utan också om idrottsliga förutsättningar. I en idrott som kräver speciella resurser som ishallar är konkurrensen hård och damhockeyn har haft svårt att hävda sig. Damhockeyn har vuxit upp i skuggan av herrhockeyn på många sätt, och kunskapen om damhockey som idrott är eftersatt. I detta projekt utförs fystester på spelare i högpresterande lag i såväl Sverige som Nordamerika och en spelarenkät samt intervjuer med topptränare ger mer information om de idrottsliga förutsättningarna.
Samfinansierad doktorandtjänst med Umeå centrum för Genusstudier (UCGS)
Christina Geithner, Professor, Department of Human Physiology, Gonzaga University, Spokane, WA, USA (Affiliation at time of study)
Jason Vescovi, Research Associate, Faculty of Kinesiology and Physical education, University of Toronto
I detta projekt ville vi undersöka förutsättningar (fysiska och idrottsliga) för prestation för damhockeyspelare i Sverige och Nordamerika samt undersöka vilka tester som är mest relevanta för att förutspå prestation i skridskoåkning. Kunskap om framgångsfaktorer kan ge stöd för en positiv utveckling av damhockeyn
I projektet möts kunskap om genus (idrottsliga förutsättningar granskade ur ett genusperspektiv) och fysiologi för att bättre förstå prestation i ishockey för kvinnor. Tidigare studier har jämfört förutsättningar och prestation mellan dam- och herrhockey, och visat på stora skillnader i sociokulturella förutsättningar (såsom träningsförutsättningar och ekonomi), men också på att skillnader och likheter i prestation beror på hur jämförelserna görs.
Nordamerika har en stark hockeytradition för både herrar och damer och internationellt har de Nordamerikanska länderna totalt dominerat damhockeyn. Men vad ligger bakom denna spelmässiga dominans? Kunskapen om damhockey som idrott är eftersatt och vi har idag begränsad kunskap om damhockey på elitnivå när det gäller fysprofil (styrka, kondition och kroppssammansättning), men också om vilka idrottsliga förutsättningar hon har och hur det ser ut i olika länder.
I detta projekt ville vi jämföra förutsättningar (fysiska och sociokulturella) för prestation mellan damhockeyspelare i Sverige och Nordamerika samt undersöka vilka tester som är mest relevanta för att förutspå prestation i skridskoåkning. För att besvara projektets syfte utförs datainsamling både i Sverige och i Nordamerika. Fystester av både enklare och mer avancerad typ används för att undersöka styrka, kondition och kroppssammansättning samt prestation på is. En enkät används för att kartlägga spelarnas idrottsliga förutsättningar och semistrukturerade intervjuer utförs med tränare i topplag i Sverige, Kanada och USA.
