Forskningsprojekt Projektet handlar om våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda i den svenska demokratin. Syftet är att öka kunskapen om förtroendevaldas rättsliga och institutionella möjligheter till skydd mot att utsättas för brott, att delta i straffrättsprocesser och att få stöd när brott begås. I projektet undersöks vilken typ av hot och våld som omfattas av det rättsliga och institutionella skyddet samt om detta skydd omfattar alla grupper av förtroendevalda i hela landet på ett likvärdigt sätt.
Våld, hot och trakasserier mot politiker är ett allvarligt problem, både för den utsatta individen och för demokratin. Under 2020 blev var fjärde svensk politiker utsatt för våld, hot eller trakasserier. Åtgärder har vidtagits av myndigheter såväl som av kommuner och partier. Idag ses det också som försvårande om ett brott begås mot en person på grund av dennes politiska uppdrag. Är då dessa åtgärder tillräckliga? I projektet undersöks förtroendevaldas möjligheter till skydd mot att utsättas för brott, att delta i straffrättsprocesser när brott begås och att få stöd genom sådana processer.
Brottsofferfonden
Våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda är ett omfattande problem. Situationen är allvarlig och påverkar inte bara de förtroendevalda som individer utan utmanar även den svenska demokratin. Undersökningar genomförda av BRÅ visar att politiker undviker att polisanmäla en del av sådan brottslighet därför att de tror att det inte kommer att leda till något, och att utsattheten påverkar deras uppdrag och i vissa fall leder till att de lämnar politiken.
Flera aktörer har vidtagit åtgärder och under 2020 trädde även en ny straffskärpningsregel i kraft gällande brott mot förtroendevalda. Det är dock fortfarande oklart i vilken utsträckning förtroendevalda ges tillräckligt rättsligt och institutionellt skydd, bland annat eftersom förtroendevalda formellt inte är anställda och därför riskerar att hamna i en gråzon där ingen aktör bär ansvar för frågan.
Syftet med detta forskningsprojekt är att öka kunskapen om förtroendevaldas rättsliga och institutionella möjligheter till skydd mot att utsättas för brott, att delta i straffrättsprocesser och att få stöd när brott begås.
I projektet analyseras rättskällor och annat skriftligt material såsom handlingsplaner och registerdata i form av förteckningar över förtroendevalda och polisanmälningar. Vidare genomförs intervjuer med representanter från de politiska partierna, riksdagen, Sametinget samt ett urval kommuner och regioner.
Särskilt beaktas vilken typ av våld, hot och trakasserier som omfattas av det rättsliga och institutionella skyddet, huruvida detta skydd omfattar alla grupper av förtroendevalda på ett likvärdigt sätt och om skyddet är likvärdigt, sett över landet. Skillnader uppmärksammas mellan olika politiker beroende på faktorer som kön, etnicitet, ålder samt vilken nivå de befinner sig i det politiska systemet, vilken kommun eller region de är verksamma i och vilket parti de tillhör. I den mån brister identifieras, föreslås förbättrande åtgärder i syfte att uppnå likvärdigt skydd och stöd för alla förtroendevalda.
