Doktorandprojekt Karriärreformen för lärare som kom 2013 har skapat 15 000 förstelärartjänster i Sverige. Hur dessa funktioner förstås och vilket resultatet blir är ännu oklart.
I Sverige har karriärreformen för lärare skapat ett utvidgat utrymme för skolledare att distribuera ledarskapet för förbättring av undervisning till förstelärare. Detta är dock beroende av ifall de tar på sig ledarskapet och ifall andra skolaktörer accepterar dem som ledare. I detta projekt undersöks hur rektorer, biträdande rektorer, förstelärare och lärare förstår förstelärares ledarskap och hur detta påverkar konstruktionen av ledarskap för lärande.
Lärarhögskolan
Pedagogiska institutionen
Centrum för skolledarutveckling
Karriärreformen för lärare som kom 2013 kan ses som en produkt av sin tid. Sverige brottas med lärarbrist, sjunkande status inom läraryrket och krav på högre elevresultat. Genom reformen tilldelas skickliga lärare förstelärartjänster med skolövergripande undervisningsförbättrande uppdrag. Uppdraget som förstelärare kan bland annat innebära att initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisning (SFS, 2013:70), vilket skulle kunna innebära nya dimensioner gällande lärarledarskap i skolan. Tidigare internationell forskning har visat att ledande lärare har potentialen att leda lärande horisontellt. Genom att relatera till kollegornas undervisningsvardag och vara goda undervisande förebilder kan de skapa ett särskilt tryck för lärande och undervisningsförbättring (Lillejord & Boerte, 2018; Rönnerman, Edwards-Groves & Grootenboer, 2018; Leithwood & Jantzi, 2000; Harris & Jones, 2017; Wenner & Campbell, 2017). Detta är dock beroende av ifall de tar på sig ledarskapet och ifall andra skolaktörer accepterar dem som ledare. Idag är det ännu okänt om och hur lokala skolaktörer konstruerar förstelärarledarskap för lärande. Studien syftar till att skapa en konceptualisering av lärarledarskap, en viktig kunskap vid utvecklandet av ledarskap för lärande i skolan.
