Forskningsprojekt Syftet med denna studie är att analysera förkunskapsnivån och resultaten på det diagnostiska provet för nybörjarstudenter på ingenjörsutbildningar vid Umeå universitet.
Studien syftar även till att undersöka den eventuella kopplingen mellan studenternas betyg på gymnasiets matematikkurser och deras resultat på det diagnostiska provet. Vidare syftar studien till att undersöka eventuella könsskillnader samt skillnader mellan studenter som har läst de behörighetsgivande matematikkurserna på basåret respektive på gymnasiet.
Sedan 1998 har nybörjarstudenter på ingenjörsutbildningar vid Umeå universitet skrivit ett diagnostiskt prov för att utvärdera deras matematiska förkunskaper. Tidigare forskning har visat en dramatisk försämring i studenternas resultat på det diagnostiska provet kring millennieskiftet. Denna försämring har dock avstannat sedan mitten av 00-talet. Vidare finns det en tydlig koppling mellan studenternas resultat på det diagnostiska provet och deras betyg på gymnasiets matematikkurser. Trots att det inte finns några tecken på betygsinflation, har det visat sig att studenter med betyg C, D och E på gymnasiets matematikkurser har en förkunskapsnivå som vanligtvis inte räcker för att klara av matematikkurserna på universitetet. Syftet med denna studie är att analysera förkunskapsnivån och resultaten på det diagnostiska provet för nybörjarstudenter på ingenjörsutbildningar vid Umeå universitet. Studien syftar även till att undersöka den eventuella kopplingen mellan studenternas betyg på gymnasiets matematikkurser och deras resultat på det diagnostiska provet. Vidare syftar studien till att undersöka eventuella könsskillnader samt skillnader mellan studenter som har läst de behörighetsgivande matematikkurserna på basåret respektive på gymnasiet.
