Forskningsprojekt Äldreomsorgen har uppmärksammats vad gäller omsorgskvalitet och anställdas arbetssituation. Forskning har lyft fram problem med vårdkvalitet, hög stress, arbetsbelastning och låg kompetens.
Projektet ska undersöka hur de nya kvalitetsregistren används i praktiken och hur detta påverkar medarbetares lärande och arbetssituation, samt om olika arbetssätt för utveckling med hjälp av kvalitetsregister påverkat vård- och omsorgskvaliteten inom äldreomsorgen. Intervjuer, observationer och dokument analyseras. Dessutom undersöks omsorgskvaliteten över tid med hjälp av kvalitetsregistrens index, t.ex. rörande fall, nutrition och liggsår. Resultaten kan påverka arbetstagare och organisationer i flera led – från mikronivå där riskbedömningar och vårdplanering sker nära brukare och anhöriga.
Vibeke Sparring, Utbildningssamordnare
Äldreomsorgen har uppmärksammats vad gäller omsorgskvalitet och anställdas arbetssituation. Forskning har lyft fram problem med vårdkvalitet, hög stress, arbetsbelastning och låg kompetens. Samtidigt pågår nationella initiativ som syftar till att förbättra kvalitet och arbetsmiljö inom området. Satsningar på kvalitetssäkring med hjälp av nationella kvalitetsregister har relativt nyligen nått äldreomsorgens medarbetare.
Syftet med projektet är att undersöka hur de nya kvalitetsregistren används i praktiken och hur detta påverkar medarbetares lärande och arbetssituation, samt om olika arbetssätt för utveckling med hjälp av kvalitetsregister påverkat vård- och omsorgskvaliteten inom äldreomsorgen. Registerarbete ställer nya krav på medarbetare och kan både öka stress och arbetsbelastning och bidra till en bättre arbetssituation, bl.a. genom att tydliggöra roller och resultat. Personalens arbetssätt och lärande i relation till nya angreppssätt för kvalitetsarbete studeras. Intervjuer, observationer och dokument analyseras. Dessutom undersöks omsorgskvaliteten över tid med hjälp av kvalitetsregistrens index, t.ex. rörande fall, nutrition och liggsår.
Resultaten kan påverka arbetstagare och organisationer i flera led – från mikronivå där riskbedömningar och vårdplanering sker nära brukare och anhöriga – via mesonivåer där teamarbete och flera yrkesgruppers perspektiv kan berika eller försvåra – till makronivåer där resurser, utvecklingsinsatser och stöd kan baseras på insamlad information.
