Forskningsprojekt Projektet ska undersöka hur egenskaper hos matematiska texter kan anpassas för att förbättra elevernas förståelse och vilka typer av lässtrategier elever kan använda för matematiska texter för att förbättra deras förståelse.
Många elever har svårt att förstå matematiska texter. Vi behöver kunskap om hur elever ska läsa matematiktexter och hur matematiktexter kan utformas på bästa sätt. Sådan kunskap kan hjälpa lärare och läroboksförfattare att undvika situationer där matematik inte blir meningsfullt för eleverna. Syftet med projektet är att förklara elevers (brist på) förståelse av matematiska texter. I detta projekt kommer ögonrörelser att användas för att skapa ny kunskap om detta.
Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.
Många elever har svårt att förstå matematik. Till exempel brukar 15-20 procent av eleverna i årskurs 9 inte klara det nationella provet i matematik, medan antalet är lägre för övriga ämnen. Dessutom ger läroböcker vanligtvis inte eleverna möjlighet att förstå matematik genom resonemang, utan de fokuserar på (meningslös) imitation av givna procedurer. Samtidigt är en central aspekt av matematik dess multisemiotiska karaktär, det vill säga matematiken handlar om flera olika skriftsystem (semiotiska system), såsom symbolspråk, grafer, diagram och bilder. Elevernas bristande förståelse av matematiktexter kan alltså vara negativt för deras lärande.
Därför behöver vi kunskap om hur elever läser matematiktexter, till exempel om och hur de fokuserar på vissa typer av semiotiska system mer än andra. Vi behöver också kunskap om hur elever ska läsa matematiktexter, och hur matematiktexter kan utformas på bästa sätt. Sådan kunskap kan hjälpa lärare och läroboksförfattare att undvika situationer där matematik inte blir meningsfullt för eleverna.
Det befintliga forskningsunderlaget för att hjälpa lärare och läroboksförfattare är dock ganska litet. Till exempel fokuserar forskningen på matematikläroböcker mestadels på hur texterna är uppbyggda, men fokuserar sällan på elevernas användning av läroböcker. Även forskning om hur elever ska läsa matematiktexter är i första hand teoretiska eller avser diskussioner utan empiriska grunder.
Förutom behovet av mer forskning behövs även nya metoder för att möjliggöra fördjupade kunskaper om elevers läsning av matematiktexter. En metod som inte tidigare har använts med sådana syften är ögonrörelser. Ögonrörelser kan ge forskare mer objektiva data än andra metoder, såsom självrapportering, eftersom ögonrörelser kan visa vilka delar av matematiktexterna elever läser först och/eller lägger mest tid på. Därför har ögonrörelser en orealiserad potential för nya insikter om till exempel hur integrationen av olika semiotiska system i en text påverkar läsprocessen.
Syftet med detta projekt är att förklara elevers (brist på) förståelse av matematiktexter. De övergripande frågorna rör 1) hur egenskaper hos matematiktexter kan anpassas för att förbättra elevernas förståelse och 2) vilka typer av lässtrategier eleverna kan använda för matematiktexter för att förbättra sin förståelse. Metodiken bygger på befintlig forskning om egenskaper hos matematiktexter, tidigare studier av ögonrörelser och en etablerad teori om förståelse. Genom att kombinera dessa forskningsinriktningar blir projektet nyskapande och mycket relevant, eftersom det ger insikter i tidigare outforskade områden.
I det här projektet kommer vi att låta eleverna läsa olika typer av matematiktexter samtidigt som vi spelar in ögonrörelserna. Vi kommer att samla in data om elevernas förkunskaper i matematik före läsningen av texten och om förståelsen av texten efter läsningen. Detta kommer att göra det möjligt för oss att undersöka om och hur läsprocessen och förståelsen skiljer sig mellan olika texter och elever. Analyserna kommer att vara både kvantitativa för stora grupper av elever, för att identifiera övergripande relationer, och kvalitativa för mindre grupper, för att möjliggöra fördjupade och detaljerade resultat.
Projektgruppen har mångårig erfarenhet från forskning om läsning och matematik och har även erfarenhet av att använda ögonrörelser i didaktisk forskning. Alla delar av metodiken är därför välkända och har tidigare använts av de sökande men är kombinerade på ett nytt sätt i det föreslagna projektet.
