Forskningsprojekt Flera av Sveriges järnbruk drev privata skolor för sina arbetares barn redan före folkskolestadgan 1842, så kallade bruksskolor. Vad skedde med dessa gällande undervisningsinnehållet, skolstrukturen och elevunderlaget när privata bruksskolor successivt övergick till att bli offentliga folkskolor, vilka reglerades statligt och kommunalt, efter 1842?
Studiens syfte är att studera undervisningsinnehåll och struktur vid norrländska järnbruk vid övergången från privat bruksskola till offentlig folkskola under perioden 1820–1940, vilket för att studera hur en stor skolreform från privatisering till offentlig centralisering har sett ut i vår egen närhet och historia.
Lärarhögskolans medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området
I och med folkskolestadgan år 1842 ålades Sveriges socknar att erbjuda alla barn skolundervisning, detta gällde alla barn, även de mindre bemedlade. Folkskolestadgan har ofta felaktigt getts status som starten för folkskolorna i Sverige, vilket inte alls stämmer. Vid inrättandet 1842 hade redan hälften av Sveriges socknar hade någon form av folkskolor (Sandin 1986, Edgren, 2011, Westberg 2014, Spjut 2018). De socknar, städer och församlingar som redan erbjöd skolundervisning gjorde det i olika form, exempelvis fanns, för bättre bemedlade barn, läroverk och flickskolor, och för de lägre bemedlade barnen olika typer av stadsskolor och landsortsskolor. Dock var variationen stor och de olika skoltyperna fanns inte över hela landet vilket folkskoleförordningen skulle råda bot på. Folkskolestadgan innebar att flera av de existerande skoltyperna för de mindre bemedlade barnen under de kommande decennierna successivt övergick till offentligt drivna folkskolor (Nilsson 1989, Michaëlsson 2016).
Skolor anlades redan på 1600-och 1700-talen i anslutning till stora produktionsenheter i Sverige (Florén 1987), exempel på detta är bruksskolorna i järnbrukssamhällen i Bergslagen och efter norrlandskusten (Gralén 1953, 1958). I dessa skolor gavs bruksarbetarnas barn, men också barn i brukets närhet, möjlighet till skolundervisning (Nilsson 1989). Brukens finansiella bidrag till dessa skolor varierade, ibland drevs de av bruken, ibland donerades stora belopp till dessa skolor (Klose 2011, Michaëlsson 2016, 2017). Finansieringen i sig och motiven till brukens finansiella inblandning i dessa skolor är delvis studerade sedan tidigare, detta för ett antal bruk i Bergslagen. Det som däremot inte studerats är bruksskolornas innehåll och undervisningens struktur i relation till folkskolans direktiv, eller vad som skedde med skolornas undervisningsinnehåll vid övergången från privat bruksskola till offentlig folkskola? Inte heller har fokus i forskningen om bruksskolor legat på norrländska bruk tidigare.
I denna studie ämnas två järnbruk längs norrlandskusten undersökas, Olofsfors bruk och Robertsfors bruk, utifrån hur de två brukens skolor såg ut och kom att förändras efter folkskolestadgans införande 1842. Olofsfors bruk hade en fast skola och Robertsfors bruk hade en ambulerande skola vid folkskolestadgans införande 1842 (Boëthius 1921, Forsgren 1997, Jacobson & Strandberg 1992, Västerbottens Museum 1993).
I samband med att folkskolestadgans direktiv börjat få följder runtom i landet anställdes statliga folkskoleinspektörer i syfte att kontrollera uppstarten av och övergången till folkskolor i landets olika regioner. Folkskoleinspektörerna skrev regelbundna rapporter om vad de såg på sina inspektioner (Gralén 1958), dessa utgör en del av källmaterialet i studien tillsammans med bland annat arkivmaterial från riksarkivet och olika bruksarkiv.
Perioden 1820–1940 ska studeras, dels för att övergången skedde successivt över tid då de statliga regleringarna om folkskolornas innehåll byggdes ut under de första hundra åren av folkskoleväsendet, dels för att kunna identifiera undervisningsinnehållet i dessa skolformer en tid före folkskolereformen och en tid efter.
Studien ämnar studera undervisningsinnehåll och struktur vid Olofsfors bruk och Robertsfors bruk vid övergången från privat bruksskola till offentlig folkskola under perioden 1820–1940, vilket görs i syfte att studera hur en stor skolreform från privatisering till offentlig centralisering har sett ut i vår egen närhet och historia.
Detta genomförs genom att undersöka följande forskningsfrågor rörande Olofsfors bruk och Robertsfors bruk.
