Forskningsprojekt Fjärrundervisning beskrivs som avgörande för att hantera lokala och regionala utmaningar kopplade till vikande befolkningsunderlag, svårigheter att rekrytera behöriga lärare och långa avstånd mellan hem och skola. Mycket av den forskning som hittills bedrivits om fjärrundervisning har genomförts med fokus på den pedagogiska situationen i klassrummet. Däremot saknas forskning om hur fjärrundervisning organiseras, både inom och mellan medverkande skolorganisationer.
Syftet med projektet är att analysera och förstå utmaning och förändring i skolans ledning och organisation när fjärrundervisning bedrivs inom svensk skola.
Fjärrundervisning beskrivs som avgörande för att hantera lokala och regionala utmaningar kopplade till vikande befolkningsunderlag, svårigheter att rekrytera behöriga lärare och långa avstånd mellan hem och skola. Mycket av den forskning som hittills bedrivits om fjärrundervisning har genomförts med fokus på den pedagogiska situationen i klassrummet. Däremot saknas forskning om hur fjärrundervisning organiseras, både inom och mellan medverkande skolorganisationer, samt hur den påverkar och påverkas av det större system som skolan utgör. Syftet med projektet är att analysera och förstå utmaning och förändring i skolans ledning och organisation när fjärrundervisning bedrivs inom svensk skola. Syftet undersöks genom två forskningsfrågor:
1. Hur utvecklas och förändras grundförutsättningar för fjärrundervisning i skolan?
2. Vad karaktäriserar organisering och ledning av fjärrundervisning inom och mellan skolenheter och hur utmanar det tidigare traditioner av organisering i skolan?
Projektet kommer att genomföras i två delstudier. I delstudie 1 (forskningsfråga 1) används en utvecklad och validerad enkät för att analysera och förstå grundförutsättningar för fjärrundervisning i skolan. Undersökningen görs som en totalundersökning av samtliga skolor i tio kommuner i norra Sverige i början och i slutet av projektet.
I delstudie 2 (forskningsfråga 2) genomförs en fallstudie där tre skolorganisationer väljs ut och följs som fall under 2,5 år med fokus på organisering och ledning av fjärrundervisning i skolan. Valda skolorganisationer har kontaktats och deras medverkan har säkerställts. Projektet ramas in av kulturhistorisk aktivitetsteori inom vilken fjärrundervisningen ses som en del av den större skolkontexten med befintliga strukturer och traditioner. Projektet avslutas med sammanhållna analyser av båda delstudierna.
