Forskningsprojekt Syftet med detta forskningsprojekt är att utforska och analysera politiska system i små stater, dvs. stater med en population under 500 000. Projektets empiriska fokus är på de tre staterna Kiribati, Vanuatu och São Tomé & Príncipe – stater med 100 000, 300 000 och 200 000, invånare. Är dessa de facto demokratier så som så som gängse demokratiindex inom statsvetenskaplig forskning indikerar att de är, eller är dessa stater snarare fasad-demokratier?
Forskning om staters politiska system exkluderar konsekvent små stater, detta trots att de till en anmärkningshög grad är demokratier. Det finns därmed ett statistiskt samband mellan ”litenhet” och demokrati. Detta behöver dock bestyrkas genom fältstudier och kvalitativa analyser. I detta projekt analyseras hur det politiska systemet i tre separata små stater fungerar. Två forskningsfrågor är centrala: 1) Speglar den politiska verkligheten det statistiska samband som tidigare forskning visar? 2) Vilka faktorer förklarar demokratiska prestationer, eller avsaknaden därav, i dessa små stater?
De stater som utgör vårt empiriska intresse är de tre ö-rikena Kiribati, med 100 000 invånare; Vanuatu, med 300 000 invånare; samt São Tomé & Príncipe, med 200 000 invånare. Vi kommer att genomföra fältstudier i dessa tre områden, intervjua politiker i regeringsställning samt politiker i opposition, och även intervjua journalister för att få en så god insyn som möjligt i hur det politiska systemet i sin vardagliga praktik fungerar, för att därefter kunna dra slutsatser gällande huruvida dessa system de facto är demokratier eller snarare politiska system som ger sig ut för att vara demokratier när de egentligen inte är fullt ut demokratiska.
Den forskning som kommer att genomföras inom detta projekt är betydelsefull på grund av tre huvudsakliga skäl. Först och främst; den kunskap vi genererar är av vikt för medborgare och organisationer som lever, och verkar, i dessa tre ö-riken. Genom ökad kunskap om vilka faktorer som driver, eller förhindrar, demokratisk utveckling i deras respektive stater kan riktade insatser utvecklas och implementeras för att initiera/fördjupa demokratiseringsprocesser. För det andra, forskningen vi generar i detta projekt kommer även att göra ett viktigt bidrag till demokratiseringslitteraturen. Denna litteratur gynnas inte, snarare tvärtom, av att samma delar – dvs. små stater – av ett empiriskt underlag konsekvent utesluts ur statsvetenskapliga analyser av politiska system. Detta förhindrar generella slutsatser. För det tredje, vi tror att resultaten från detta projekt kan initiera en diskussion om de statistiska databaser som statsvetare i stor utsträckning använder sig av. Om kvalitativa studier av politiska system, likt vår forskning, visar något diametralt annat än statistiska studiers resultat av samma fenomen, vad säger det då om dessa databasers tillförlitlighet och precision? Detta är en angelägen fråga att resa.
