Forskningsprojekt
Yrkesmässig exponering och upptag av olika ämnen sker huvudsakligen genom inandning. Allt lägre lufthalter på arbetsplatserna innebär dock att exponering på och via huden får ökad betydelse.
Målarfärg, plaster, lim mm innehåller isocyanater, vilka anses vara allergiframkallande och kunna orsaka astma. I projektet utvecklar vi en metod för att mäta hur mycket som hamnar på huden bland arbetstagare som hanterar en isocyanat som heter MDI. Om isocyanater hamnar på huden misstänks de kunna reagera med proteiner som finns i huden. Denna reaktion kan vara ett steg i utvecklingen av allergiskt kontakteksem, men även astma. Resultaten kommer att kunna användas som ett underlag i fortsatta studier där syftet är att förstå sambandet mellan exponering på hud och via luftvägar.
Isocyanater används i bl a. målarfärg, plaster, lim och anses vara starka sensibiliserare och kan inducera astma. De är små och reaktiva molekyler, vilket möjliggör reaktion med kroppens proteiner t.ex. i huden och kan där bilda s. k. proteinaddukter. Denna reaktion kan vara ett steg i utvecklingen av allergiskt kontakteksem. I djurstudier har man noterat att exponering för isocyanater på hud är en riskfaktor för luftvägssensibilisering. Kliniska erfarenheter av patienter som inte haft någon detekterbar exponering via inhalation har visat att de trots detta utvecklat isocyanat-astma, sannolikt på grund av hudexponering. Syftet med projektet är att utveckla en metodik för att mäta den potentiella hudexponeringen för isocyanaten MDI bland gjuteriarbetare och snickeriarbetare.
Skattningen av den potentiella isocyanatexponeringen på hud kommer att ske med hjälp av ”tape-stripping”-metoden och undersökningen av reaktionen med huden kommer att ske genom att studera uppkomsten av isocyanat-proteinaddukter. Tape-stripping-metoden innebär att huden upprepat tejpas på ett och samma ställe. Med denna metod kan man undersöka penetration och reaktion i huden genom att analysera mängden isocyanater resp. proteinaddukter på tejpen. Resultaten kommer att kunna användas som ett underlag i fortsatta studier där syftet är att utveckla en exponeringsmodell med uppmätt exponering (inhalation+hud+biologiskt material) och omgivningsfaktorer med hänsyn taget till exponeringsvariabiliteten. Samband mellan symtom från hud och luftvägar kommer också att studeras.