Forskningsprojekt Dagboksskrivandets historia går flera hundra år tillbaka i tiden. I det här projektet studeras dagböcker skrivna i norrländsk jordbruksmiljö under tidigt 1900-tal.
I samhällets övre skikt skrev både män och kvinnor dagbok redan under 1600-talet. Det skulle dock dröja nästan tvåhundra år innan denna vana fick en större spridning i de breda folklagren i jordbruksmiljö. Vid mitten av 1800-talet var det förhållandevis många män på landsbygden som skrev dagböcker, s.k. bondedagböcker. I projektet Ett rum för dagen studeras dagböcker skrivna i norrländsk jordbruksmiljö av två kvinnor under tidigt 1900-tal.
I Ett rum för dagen studeras dagböcker skrivna i norrländsk jordbruksmiljö ur ett kommunikationsetnografiskt perspektiv. Skriftpraktiken betraktas som en social praktik utifrån antagandet att skrivhandlingen är en del av en identitetsskapande process – en process där skribenten för en dialog med sig själv med skriften som teknik och pennan och papperet som verktyg. I den dagliga skrivhandlingen synliggörs individens handlingar och upplevelser samtidigt som skribenten sätter sig själv i relation till de sociala sammanhang där hon som enskild individ ingår. Studiens övergripande syfte är att analysera skriftpraktikens funktioner. Varför skriver personer med liten skrivvana i övrigt dagbok? Vilka drivkrafter finns till deras skrivande? Vilka funktioner fyller deras skriftpraktik? Den övergripande frågan relateras också till frågor som behandlar identitet. Här ställs också frågan om skriftpraktiken innebär att skribenternas handlingsutrymme vidgas.
Ämnen: Nordiska språk
