Forskningsprojekt Inom ”Åldrande och livsvillkor” arbetar en tvärvetenskaplig forskargrupp. Projektet har fått 80 miljoner kronor i Linnéstöd av Vetenskapsrådet och har bedömts hålla absolut världsklass. CeSam ansvarar för det samiska området i undersökningen.
Har svenska samer haft bättre förutsättningar än andra människor i landet att bli äldre? I det historiska källmaterialet finns åtskilliga uttalanden om att så skulle ha varit fallet men någon egentlig undersökning har aldrig blivit gjord. De svenska kyrkböckerna kan ge oss svaret. I ett projekt under Åldrande och livsvillkor ska Peter Sköld studera samers förutsättningar till åldrande. Till sin hjälp har han befolkningsstatistik över hela Sapmi – från Karesuando längst upp i norr ner till Jämtland och Härjedalen.
Finansår , 2007, 2008, 2009, 2010, 2011
huvudman: CBS (CeSam), finansiar: Vetenskapsrådet, y2007: 320, y2008: 340, y2009: 360, y2010: 140, y2011: 150,
Helt unik är möjligheten att man kan följa befolkningsutvecklingen för såväl samer som nybyggare i 150 år, från mitten av 1700-talet, då kolonisationen av Lappmarken tar sin början till sekelskiftet 1900, då samerna är en minoritet i samtliga församlingar. Materialet gör det möjligt att följa människor från vaggan till graven. Alla finns i kyrkböckerna och det är också möjligt att göra undersökningar på familj- och hushållsnivå.
Det är känt att samerna hade en mycket hög barnadödlighet för
200 år sedan. Vuxna samer kan dock ha haft en väl så god möjlighet
att uppnå en hög ålder som övriga svenskar. Det är också känt att
det under de senaste 40 åren inte funnits några stora skillnader vad
gäller hälsa och dödlighet, när man jämför samer och nybyggare i
Lappmarken. Men vad som hände däremellan vet vi inte mycket om.
Och just den här processen av förbättrade överlevnadsmöjligheter
är central för projektet. Tanken är dessutom att resultaten ska
kunna relateras till situationen för urfolk internationellt. Aboriginer i Australien, åtskilliga av Nord- och Sydamerikas indianer och inuiter på Grönland, för att nämna några, har än i dag en mycket högre dödlighet och förhoppningsvis kan insikter i den samiska utvecklingen i Sverige belysa möjligheterna att åstadkomma förbättringar bland urfolk runt om i världen.
Ämnen: Historia, Etnografi, Demografi, Epidemiologi, Folkhälsovetenskap
