ERICA SKAGIUS RUIZ: Integrerad beteendehälsa (IBH) i svensk primärvård – implementering och effekter

Projektbeskrivning

Bakgrund
Psykisk och beteenderelaterad ohälsa är omfattande folkhälsoproblem där primärvården svarar för en betydande del av prevention och behandling (1). En stor del av primärvårdens patienter gagnas av psykologiska interventioner (2–4),  men begränsade resurser och ett stort vårdbehov innebär utmaningar att erbjuda detta, vilket tex yttrar sig i långa väntetider till samtalskontakt.

Primary Care Behavior Health, (PCBH), på svenska Integrerad Beteendehälsa (IBH), har uppmärksammats som ett lovande tillvägagångssätt för att integrera psykologiska insatser i primärvård (5–8). Syftet är att öka hälsan i primärvårdspopulationen genom tvärprofessionellt arbete och hög tillgänglighet till psykologisk kunskap för patienter och personal.

I IBH arbetar samtalsbehandlaren nära och överlappande med medicinsk personal och finns tillgänglig för konsultation. Kortfattade evidensbaserade interventioner används på ett produktivt sätt och det finns utrymme att träffa patienter inom en mycket kort väntetid, ofta samma dag (9,10).  Utöver det kliniska patientarbetet utbildar samtalsbehandlaren vårdcentralspersonalen i psykologiska perspektiv på vård och hälsa, såsom beteendemedicin, samtalsmetod och kunskap om psykologisk behandling (10).

IBH har väckt stort intresse i primärvårdsorganisationer globalt. Dock saknas robust vetenskaplig evidens och mer forskning behövs om modellens effekter på flera nivåer samt hur arbetssättet kan implementeras i primärvården (7–9).

I Region Östergötland (RÖ) startade implementeringen av IBH 2019. Implementeringen är pågående och leds av en regional grupp primärvårdspsykologer, (inklusive doktorand ESR), som i samarbete med team på varje vårdcentral ansvarar för implementeringsprocessen lokalt. Implementeringsprocessen är ca 18 månader och innefattar utbildning, träning och uppföljning, följt av minst 24 månaders stöd. Hittills har 24 vårdcentraler deltagit.

Syfte
Doktorandprojektet utforskar en storskalig implementering och tillämpning av IBH i svensk primärvård och syftar till att undersöka effekter och implementeringen avseende utfall på patient-, personal- och organisationsnivå.

Metod
Doktorandprojektet utförs inom RÖ:s forskningsinitiativ The Effects of Primary Care Behavior Health: a pragmatic multicenter clinical trial, som övergripande har en pragmatic stepped-wedge cluster trial-design.

• Delstudie 1 syftar till att utforska medarbetares erfarenheter och upplevelser av införande och arbete med IBH i klinisk verksamhet. Intervjustudie med sjuksköterskor, läkare, samtalsbehandlare och chefer (n=19), och analyseras med kvalitativ innehållsanalys (11).
  
  
• Delstudie 2 syftar till att utforska samtalsbehandlares upplevelser och erfarenheter av att arbeta med IBH på svensk vårdcentral. Intervjustudie med psykologer och kuratorer (n=17) och analyseras med kvalitativ innehållsanalys (11).
  
  
• Delstudie 3 syftar till att utvärdera tillgänglighet till vård (väntetider, räckvidd och antalet patienter som fått vård). Samtliga 24 inkluderade IBH-vårdcentraler i RÖ jämförs med 48 kontrollvårdcentraler (oförändrat arbetssätt) i tre andra regioner. Kvantitativ studie med register- och enkätdata.
  
  
• Delstudie 4 syftar till att utvärdera införandet av IBH utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Under planering.

Relevans

Projektet förväntas ge en djupare förståelse för IBH-modellen som har potential att förbättra tillgänglighet, vårdkvalitet och därmed öka psykologiskt välbefinnande. Det syftar också till att belysa IBH utifrån ett medarbetarperspektiv och bidra med principer för god implementering i svensk kontext. Resultaten kommer vara kliniskt och organisatoriskt betydelsefulla för patienter, vårdpersonal och beslutsfattare samt bidra till internationell forskning om integrerade vårdmodeller för psykisk ohälsa och beteenderelaterade hälsoproblem.