Forskningsprojekt De nordiska länderna i allmänhet, och Sverige i synnerhet, är präglat av idéer som prioriterar individens oberoende och möjligheter till självförverkligande. Detta har påverkat familjens betydelse och funktioner i det moderna Sverige där 20% alla vuxna idag bor utan några andra personer i hushållet. Utvecklingen mot en hög andel ensamhushåll är dock resultatet av en lång omvandling av hushållstrukturen i Sverige som hittills undersökts i liten uträckning i forskningen.
Andelen ensamhushåll i Sverige är idag bland de högsta i världen och betraktas allmänt som ett av de länder där minskningen av individens beroende av familjeband varit mest långtgående juridiskt, kulturellt och ekonomiskt. Projektets syfte är därför att analysera utvecklingen av ensamboendet i Sverige i ett långtidsperspektiv med fokus på vilka individer som bidragit till ökningen av denna hushållstyp under perioden 1900–2020 och ensamboende konsekvenser för individer under olika perioder.
I Sverige lever fler människor än i de flesta andra delar av världen i ensamhushåll. Nära 40 % av alla hushåll består av bara en person. Andelen ökar främst i åldrarna 40–65 år, samtidigt som det sker en social förändring. Allt fler som bor i ensamma har lägre utbildning och lägre inkomst än sammanboende. De är också i ökad grad utsatta för sämre hälsa och har högre dödlighet. Nutida forskning hävdar att ensamboendets orsaker står att finna i att Sverige utmärks av ”individualism” och ett “svagt familjesystem”. Självförverkligande och de egna behoven prioriteras mer än i många andra kulturer. Men, väljer vi att se ensamboendet i ett längre historiskt perspektiv kan vi konstatera att redan vid sekelskiftet 1900 bestod nästan vart femte hushåll av bara en person. Sverige var då fortfarande ett fattigt jordbruksland. Det är därför svårt att föreställa sig ”svaga familjesystem” i en tid när ett hushålls samlade resurser var det som ofta möjliggjorde överlevnad.
Sverige har sedan dess utvecklats till ett rikt industriland med en mycket hög välfärd. Är det denna omvandling som skapat ”individualism” och ”svaga familjesystem”? Hur har det i så fall gått till? Vilka faktorer i samhällsomvandlingen har bidragit till den stora ökningen av ensamhushåll där Sverige intagit något av en tätposition? Och inte minst: vilka var och är de människor som levde och lever i ensamhushåll?
För att förstå dagens situation, men även vad vi har att förvänta oss i framtiden, måste vi sålunda se utvecklingen av ensamboendet i ett längre tidsperspektiv. Fram till idag har dock sådan forskning varit helt omöjlig att genomföra. För tiden före 1960 har vi huvudsakligen bara haft den offentliga tryckta statistiken om hushållens sammansättning att tillgå och individdata i digitaliserad form som beskriver dem har saknats. Stora infrastrukturprojekt håller emellertid nu på att skapa helt nya förutsättningar för oss. Inom det av Vetenskapsrådet finansierade SWEDPOP-konsortiet digitaliseras folkräkningarna för Sverige från 1900 fram till och med 1950. Härigenom öppnas världsunika möjligheter att studera ensamboendets utveckling i mer än ett hundraårigt perspektiv.
Vårt projekt studerar ensamhushållens utveckling och egenskaper för perioden 1900–2017. I ett livsförloppsperspektiv analyserar vi de individer som bildade ensamhushåll ända fram till idag. Vi med hjälp av folkräkningarna frilägger vi faktorer såsom deras kön, ålder, yrke, utbildning, civilstånd med mera och hur det förändrats över tid. Vi studerar den sociala och ekonomiska ojämlikheten mellan ensamhushållen och de som lever i andra hushållskonstellationer, samt hur detta har förändrats från 1900 fram till idag. En viktig frågeställning blir till sist att se hur hälsan skiljer sig mellan ensamboende och sammanboende i en tid när Sverige går från att vara ett fattigt jordbrukssamhälle till dagens industri- och välfärdssamhälle.
Projektet utmanar de rådande förklaringarna till den stora andelen ensamhushåll. Förklaringar som lyft fram ”individualism” och ”svaga familjesystem” i det samtida Sverige prövas i ljuset av den långa historiska utvecklingen. Projektet bidrar med helt ny kunskap kring ensamhushållens sammansättning och förändring över tid och hur de ensamboende påverkats ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Projektet pekar också framåt. Det visar vad vi har att vänta oss under de kommande åren och vilka konsekvenser en fortsatt ökning av ensamboendet får för individen och samhället.
Se den engelska projektsidan för en mer utförlig projektbeskrivning.
