Forskningsprojekt I kölvattnet av flyktingkrisen 2015 behövde många kommuner finna alternativa lösningar på bostadsförsörjning för flyktingar vilket ofta inneburit osäkra och temporära lösningar. Osäkra bostadssituationer och tillfälliga uppehållstillstånd kan utgöra hinder för sociala relationer i närområdet och således för social integration.
Syftet med projektet är att undersöka nyanlända flyktingars olika boendesituationer och hur dessa påverkar möjligheten till ”social integration”, det vill säga möjligheter att skapa sig ett hem och lokal förankring med sociala relationer. Utifrån två tätortskommuner omgärdade av glesbygd, studeras hållbara bostadsstrategier för flyktingar och dess betydelse för social integration genom att studera individers sociala nätverk.
Projektets syfte utgår från att ”social integration” är centralt för att bryta ”utanförskap” eller ”desintegration” och att det är en förutsättning för ett hållbart samhällsbyggande. Regeringens politiska program för att främja integration lägger istället stort fokus på ekonomisk integration; att få nyanlända snabbt in på arbetsmarknaden. Men forskning visar att behovet av bostad och sociala relationer och nätverk är en förutsättning för arbete och välbefinnande, med andra ord, fler dimensioner av integration är nödvändiga för att samhället ska hålla ihop och för att individer ska kunna bli integrerade. En alltför ensidig inriktning på arbete och försörjning i nyanländas etablering kan medföra att individens behov av en trygg bostad och sociala relationer och gemenskaper på platsen betraktas som något perifert, och inte en del av ett hållbart samhällsbyggande. Projektet utgörs av två fallstudier vars syften är att undersöka relationen mellan bostadssituation och social integration bland flyktingar utanför storstadsområdena, och därmed vidga och nyansera diskussionen om den svenska integrations- och bostadspolitiken. Med utgångspunkt i två tätortskommuner omgärdade av glesbygd men med olika ambitioner i flykting- och integrationsfrågor, vill vi undersöka vilka typer av sociala relationer och sociala nätverk som är möjliga vid olika boendelösningar, samt vad dessa innebär i termer av nyanländas lokala förankring och möjlighet till integration. De två fallstudierna består av datainsamling från tre delstudier.
Den första studien besvarar forskningsfrågan: Hur ser bostadslösningar ut för nyanlända flyktingar med tidsbegränsade respektive permanenta uppehållstillstånd ut i de två kommunerna? Studien bygger på litteraturstudier och informantintervjuer med företrädare för hållbarhet och integration i respektive kommun. Den andra delstudien svarar på forskningsfrågan: På vilket sätt är kommun, marknad och civilsamhälle aktörer för att skapa socialt hållbara bostadslösningar för nyanlända? Förutom intervjuer med representanter från kommun, näringsliv och civilsamhälle med erfarenheter av olika bostadslösningar analyseras text från ex. hemsidor för att förstå hur flyktingars behov av boende och sociala relationer representeras. Den tredje delstudien svarar på forskningsfrågorna: Vilken betydelse har flyktingars bostadssituation för sociala relationer? och Hur ser nyanländas nätverk ut i relation till platsen de bor på och den bostad de bor i?
Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med nyanlända flyktingar med olika uppehållstillstånd och erfarenheter av bostadssituationer. Här kartlägger vi intervjupersoners nätverk för att få en fördjupad förståelse av kopplingen mellan sociala strukturer på en plats och olika typer av sociala relationer och social integration.
