En illustrerad Främmande Nord

Projektbeskrivning

Detta delprojekt syftar till att undersöka hur illustrationer har använts i det som inom forskningsprogrammet benämnts som ”corpus”, det vill säga de över 100 reseberättelserna från Norrland och Nordskandinavien som gavs ut under perioden 1750-1914. Vidare är syftet också att se dessa som en analytisk generaliserbar enhet. Med detta avses att de samtidigt som de säger något om det specifika analysobjektet också kan belysa liknande skeenden i en annan geografisk kontext.

Bakgrund
Detta delprojekt har att förhålla sig till såväl forskningsprogrammet som helhet till konstvetenskaplig forskning inom olika områden. Bland de senare kan exempelvis forskning rörande landskapsskildringar, folklivsmotiv och instrumentella bilder nämnas. En annan intressant aspekt, såväl inom konstvetenskap som andra discipliner, är frågor rörande exotism eller realism i såväl bilderna som användandet av desamma.
Det är intressant att lägga märke till att programmets tidsramar i stort sammanfaller med den tid då Norrland blev ett självständigt motivområde för konstnärer.

Projektets första del, en kvantitativt undersökning
Ytterst översiktligt går det att dela in det föreliggande delprojektet i två delar, en kvantitativ och en kvalitativ del. Såsom delprojektet är upplagt kommer dessa att följa på varandra på så vis att resultaten från den kvantitativa undersökningen delvis styr vilka frågor som går att ställa i den kvalitativa delen. Samtidigt måste det understrykas att de är två delar av samma undersökning, vilka inte går att separera, utan istället avser att komplettera varandra för att skapa en så heltäckande bild som möjligt.
Den kvantitativa undersökningen använder hela ”corpus”. Ur detta byggs en databas upp. De data som kommer att läggas in i denna databas är för det första om den aktuella reseberättelsen var illustrerad eller ej. Detta ger således ett mått på hur vanligt det var att denna form av litteratur illustrerades. Vidare går det utifrån detta att studera förändringar över tid. En inte allt för djärv gissning är att de nya reproduktionsteknikerna som utvecklades och slog igenom under loppet av 1800-talet innebar att det blev allt vanligare med illustrationer efter hand. För de reseberättelser som var illustrerade kommer följande, samt kanske ytterligare, variabler att finnas med i databasen:

- Illustrationernas mängd i förhållande till reseberättelsens omfång.
- Förändringar i illustrationsmönstret mellan olika upplagor.
- Tekniker för illustrationer (träsnitt, kopparstick, xylografi, litografi, fotografi).
- Motivets karaktär (instrumentella bilder, topografi och landskap, genre, porträtt).
- Konstnär eller bildproducent (resenären, medresenär, återreproduktioner från tidigare reseberättelser, beställda bilder utifrån kontexten, kända konstverk i reproduktion).

Det ovanstående behöver kommenteras utifrån såväl vad som undersöks i denna kvantitativa del som vad syftet med studiet av de olika variablerna är. Vidare kan jag för vissa av dem ställa upp en del hypoteser. I fråga om illustrationernas mängd är det troligt att dessa ökade under undersökningsperioden. Syftet är att undersöka om så var fallet, vilket då kan knytas till bland annat de förändrade och förbättrade reproduktionsmetoderna. Förändringar av illustrationsmönstret mellan olika upplagor kan ge information om det var så att exempelvis än från början engelsk reseberättelse försågs med tyska illustrationer då den gav ut där, eller om det var samma illustrationer i alla olika editioner. Om illustrationsmönstret förändrades tyder det på en förändring utifrån lokala marknaders behov samt att de förlag som gav ut reseberättelserna också fungerade som bildbyråer.
Min hypotes i fråga om teknikerna är att det kommer att vara få, om ens några, som är utförda i träsnitt, istället kommer troligen den äldsta reproduktionstekniken att vara kopparstick. Jag antar att det senare under 1800-talet kommer att finnas en del xylograferade bilder men att en bildexplosion kommer att äga rum i samband med introduktionen av litografi och ännu mera med fotografiet inträde. En undersökning av tekniker vidare belysa de olika teknikernas förhållande till motivområden. Det kanske är så att den tekniska utvecklingen påverkade och förändrade bildbrukets estetik.
För motivets karaktär föreligger också en hypotes, nämligen att utvecklingen gick från framförallt topografiska skildringar under den tidiga perioden till mer av genre eller folklivsskildringar runt mitten av 1800-talet för att det sedan åter blev vanligast med landskap, nu kanske med mer konstnärlig än dokumentär karaktär. Utanför dessa motivområden ligger de instrumentella bilderna ( exempelvis kartor och resrutter) och porträtt av bemärkta personer. Man kan anta att dessa fick ett relativt större utrymme reseberättelser med få illustrationer.
Variablerna i databasen kring konstnärer och bildproducenter syftar till att studera illustrationernas tillkomstprocess. Var det resenärerna själva som skildrade vad de såg eller låg ansvaret för illustrationerna på de förlag som gav ut respektive reseberättelse? Går det i detta material se förlagen som föregångare till dagens bildbyråer? Detta är några av de frågor jag hoppas få svar på.

Projektets andra del, från kvantitet till kvalitet
Denna del av delprojektet är svårare att beskriva – detta då dess uppläggning till stor del är beroende av resultaten i den första delen. En tanke är att genom att bryta ut ett fåtal illustrerade reseberättelser kunna nå djupare i studiet av ”corpus” än vad som går att göra med en kvalitativ metod. Det går inte nu att säga exakt hur många det bör vara men jag anser att tre reseberättelser är ett minimum. Dessa skulle då representera olika epoker samt olika reproduktionstekniska tekniker.
Två tänkbara teman för den kvalitativa undersökningen är förhållandet mellan text och bild samt illustrationernas tillkomstprocess. I det första temat undersöks om bilderna ”bara” är illustrationer eller om de vill förmedla något utöver texten. Det andra temat undersöker hur dessa bilder kom till. Vilka utförde dem, resenären eller någon annan, vilken position hade förlag och grafiska anstalter osv. osv..


Resultatredovisning
Tanken är att delprojektet ska redovisas i en monografi samt några artiklar varav en i en refereetidskrift. Ytterligare en möjlighet till resultatredovisning skulle kunna tänkas vara en utställning på något av regionens museer. Detta skulle då direkt anknyta till universitetets så kallade tredje uppgift och ge forskningsresultaten en större spridning än akademiska uppsatser normalt har.

(Ämnen: Konstvetenskap)