Forskningsprojekt I projektet studeras skolhygienens framväxt som kunskapsområde under sent 1800-tal och dess inverkan på svenska utbildningsmiljöer.
Det övergripande syftet med forskningen är att nå ny kunskap om skolhygienens framväxt som kunskapsområde och de konsekvenser detta fick vid svenska läroverk från 1850-talet och fram till sekelskiftet 1900. Detta görs genom två delstudier som fokuserar olika dimensioner av denna utveckling; dels regleringen av skolan som fysiskt rum och riskmiljö, dels upptäckten och biologiseringen av elevens inre liv.
Lärarhögskolan, Umeå universitet
Under 1800-talets senare del aktualiserades behovet av förbättrade hälsoförhållanden på en rad olika samhällsområden. Detta gällde även skolor vilka ansågs vara särskilt utsatta riskmiljöer. Som en del i denna utveckling och strömning, ibland kallad hygienismen, etablerades skolhygien som ett sammanhållet kunskapsområde. Det övergripande syftet med projektet är att nå ny kunskap om just skolhygienens framväxt och de följder detta fick inom det svenska läroverksväsendet under 1800-talets avslutande decennier.
Syftet med den första studien är att via skolordningar och centrala byggnadsdirektiv, inspektionsrapporter, nationella årsredogörelser samt lärartidningar och handböcker undersöka skolhygienens inverkan på skolans fysiska, materiella och rumsliga organisering. Hur påverkade hygienismen planeringen av skolans fysiska rum, hur förändrades den rumsliga konceptualiseringen av skolan genom förståelsen av den som en potentiell riskmiljö, och vilken roll hade nya professioner som skolarkitekter och skolläkare i denna process?
Den andra delstudien inriktar sig istället på sociala konsekvenser av hygienismens genomslag. Syftet är att undersöka hur skolläkarens och läkarvetenskapens inträde i svenska lärandemiljöer bidrog till nya sätt att förstå och omforma skolans inre sociala rum och att upptäcka elevers hälsa och kroppar på nya sätt. Vad berättar rapporter, till exempelvis medicinalstyrelsen, om det konkreta arbetet med elevers hälsa, och vilka nya praktiker gav skolläkarens inträde i skolmiljön upphov till? Kan den nya förståelsen och biologiseringen av eleven även ses som behäftad med anspråk att förädla barn och ungdomar i linje med eugenikens?
Båda studierna relaterar till övergripande teoretiska diskussioner om skola, kontroll och maktutövning.
