Forskningsprojekt Detta projekt har som övergripande syfte att bidra med mer kunskap om hur elever disponerar tiden under matematiklektioner. Resultatet kommer också att relateras till de i skolan nu aktuella teorierna om Mindset (Dweck) och om Grit (Duckworth).
Projektet inleds med en kartläggande forskningsstudie kopplad till elevers och lärares tidsanvändning. Därefter genomförs en tidsstudie där ett knappt 100-tal elevers arbetstid under matematiklektioner analyseras. Det förväntade utfallet för projektets forskningsdel är en vetenskaplig artikel om en populärvetenskaplig artikel om elevers tidsanvändning under matematiklektioner i grundskolan. Ambitionen är också att en lättillgänglig metod för tidsstudier i klassrummet skall finnas tillgänglig efter avslutat projekt.
En lösning som ligger nära till hands för att komma till rätta med skolans problem är utökad undervisningstid. Exempelvis har antalet matematiklektioner utökats på samtliga stadier i grundskolan. Forskning pekar dock på att en sådan insats ofta blir verkningslös om inte undervisningstiden samtidigt blir mer produktiv (Walberg, Niemiec & Frederick,1994).
Det kan tyckas märkligt att forskningen om tidsanvändning och motivation är så begränsad.
Just nu förs en intensiv skoldebatt inför valet och de politiska partierna utlovar än den ena, än den andra mångmiljonsatsningen på skolan. Men viktiga beslutsunderlag saknas, vår kunskap om hur elever arbetar under lektionerna är nämligen mycket begränsad. Motivationsforskning - kopplat till tidsanvändning - är internationellt sett ett relativt stort forskningsområde men i Sverige är forskningen mer begränsad, även om det nu pågår en del intressant projekt, inte minst vid Umeå universitet.
Det finns ett antal internationella forskningsprojekt om elevers motivation och arbetsinsats, Time on Task (ToT), där empirin hämtats från insamlad TIMSS-data (se ex. Wößmann, 2003). Det finns också tidsstudier där utgångspunkten varit antalet skoldagar per läsår, inte arbetsinsatser på lektioner (se ex. Pishke, 2007).
Resultat finns också från ett antal internationella studier där elevers time on task kartlagts (Berliner, 1984; Yair, 2000). Där framkom att elevernas arbetsinsats är låg, endast halva undervisningstiden, eller ofta ännu mindre del, används till skolarbetet. Dessa studier är dock gjorda i ett internationellt kontext och dessutom har insamlingsmetoderna klara begränsningar. En mindre svensk delstudie i ett avhandlingsarbete gjordes på elever i matematikproblem 2006 (Sjöberg) och där framkom att just dessa elever hade en ännu lägre arbetsinsats än de internationella studierna uppvisade.
Orsaken till att elevers arbetsinsatser inte kartlagts kan vara att såväl empiriinsamlingen som analysarbetet är tidskrävande. Dessutom saknas lämplig metod för den här typen av kartläggningar. För att få fram data krävs alltså att en lämplig empiriinsamlingsmetod arbetas fram och utprovas.
En sådan kartläggning bör också ha ett longitudinellt perspektiv så att mätningarna kan genomföras under en sådan tidsrymd att forskarens närvaro i klassrummet i så liten omfattning som möjligt påverkar resultaten.
Syftet med det inledande forskningsprojektet är att kartlägga elevers arbetsinsats på matematiklektioner i åk 6. Syftet är också att utveckla en metod och instrument för studier av tidsanvändning i skolkontext. Ambitionen är att metoden skall kunna användas för framtida forskningsstudier/examensarbeten om tidsanvändning vid Lärarhögskolan.