Efterfrågestyrd kunskapsutveckling med forskningsgrund (EKF)
Forskningsprojekt
Det övergripande syftet är att förebygga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro inom byggnads- och gruvindustrin genom att skapa en efterfrågestyrd kunskapsmiljö som är tillgänglig via webben.
Den som utsätts för potentiellt skadliga faktorer i arbetsmiljön ska själv kunna bedöma risken och vidta åtgärder. Exempelvis genom att ange vilket vibrerande verktyg som används och hur länge får den svarande en uppfattning om sin risk att skadas. Dessutom finns frågor om besvär som kan vara kopplade till vibrationer. Frågorna anpassas till den svarandes tidigare svar och ger anpassad/efterfrågad kunskap, en form av artificiell intelligens. Om svaren sparas kan de vara grunden för en framtida forskningsdatabas. Metoden kan också effektivisera hälsokontroller, t.ex. inom företagshälsovård.
En interaktiv IT-baserad kunskapsmiljö skapas inom projektet som syftar till att förebygga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro inom byggnads- och gruvindustrin. Vid projektets slut ska vi ha utvecklat, testat och introducerat i reell miljö IT-baserade metoder för kunskapsöverföring som leder till att personer som arbetar i dessa miljöer kan
• själva bedöma risken med sina arbetsverktyg och avgöra om det finns "bättre" verktyg (gäller vibrerande verktyg) • själva kunna göra åtgärder för att minska risken för handeksem • själva kunna bedöma om dammhalterna i sin arbetsmiljö innebär risk för skada och metoder för att minska risken • själva kunna föreslå förbättringar till andra i samma bransch/företag • själva kunna bedöma om de har tidiga tecken till skador och själva bedöma vad man kan/bör göra åt dem.
Vid Umeå universitet har vi världens största databank över vibrationsmätningar som också stöds av AFA Försäkring. Databasen finns och underhålls av yrkesmedicin vid Umeå universitet. Denna databank är webbaserad och öppet tillgänglig. Vi har sedan många år drivit olika forskningsprojekt både när det gäller risker med vibrationer och när det gäller att mäta vibrationer. Vi hoppas via uppbyggnad av en databas grundad på de som använder enkäten som så småningom kan användas för att studera hälsoeffekter av olika faktorer i arbetsmiljön.
Det övergripande syftet är att förebygga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro inom byggnads- och gruvindustrin genom att skapa en efterfrågestyrd kunskapsmiljö tillgänglig via webben. Vid projektets slut ska vi ha utvecklat, utvärderat och introducerat IT-baserade metoder för kunskapsöverföring som leder till att praktiker som arbetar i dessa miljöer kan:
- själva bedöma sin egen risk vid arbete med vibrerande fordon/arbetsmaskiner och avgöra om det finns åtgärder för att minska risken genom exempelvis utbildning eller val av "bättre" verktyg - själva kunna bedöma om dammhalterna i sin arbetsmiljö innebär risk för skada och metoder för att minska risken - själva kunna föreslå förbättringar till andra i samma företag/bransch - själva kunna göra åtgärder för att minska risken för handeksem - själva kunna bedöma om de har tidiga tecken till skador och själva bedöma vad man kan/bör göra åt dem.
Då en person har besvär som hon/han misstänker bero på faktorer i arbetsmiljön finns ett tydligt behov av kunskap om möjliga åtgärder och risker. Även om personen inte har besvär anser vi att man ökar intresset om man kombinerar kunskap om åtgärder med riskbedömning. Särskilt gäller det om praktikern kan göra en enkel ”skräddarsydd” bedömning av den egna arbetsplatsen och få förslag på konkreta åtgärder.
Vårt angreppssätt ger också möjlighet att utveckla nya verktyg för att effektivisera hälsokontroller och möjligheter att följa hälsan för individen själv. Det kan också ge underlag till en systematisk insamling av uppgifter som kan användas för uppföljning av hälsa och arbetsmiljö i likhet med det nu pågående projektet med stöd från AFA Försäkring "Ett nytt register för att följa och påverka hälsan hos personal inom byggindustrin" Dnr 080027.
Vi har utvecklat och prövat ett enkelt exempel på hur ett system kan se ut för praktiker som arbetar med handhållna vibrerande maskiner. Man kan besvara frågor om besvär och söka kunskap om åtgärder.
Detta exempel är inte färdigutvecklat eller fullständigt prövat. Dessutom saknas helt den del som handlar om helkroppsvibrationer. Vid Umeå universitet har vi också världens största databank över vibrationsmätningar som också stöds av AFA Försäkring. Databasen finns och underhålls av yrkesmedicin vid Umeå universitet (http://www.vibration.db.umu.se/ ). Denna databank är webbaserad och öppet tillgänglig. Den Webbteknik som används är enkel, men vi skulle vilja utveckla denna databas med kunskapsöverföring om hälsoeffekter av vibrationer, hur dessa kan utredas, behandlas, prognosen, hur de förebyggas mm. Vi har sedan många år drivit olika forskningsprojekt både när det gäller risker med vibrationer och när det gäller att mäta vibrationer. Vi vill i detta delprojekt dessutom studera i vilken grad de som använder webben saknar information och hur den informationen kan kompletteras.
Förutom att utveckla en modul för vibrationer (hand-arm och helkropp) syftar vi till att också utveckla motsvarande moduler för hudbesvär/handeksem och damm/luftvägsbesvär.