Forskningsprojekt Långsiktigt mål med projektet "Effekter på oral mikroflora och karies hos barn och ungdomar med fokus på nutrition, smakpreferenser och genetiska faktorer" är att detektera riskprofiler kring socialt och genetiskt betingade smakpreferenser, för att kunna skapa ett individuellt preventionsprogram och med det motverka utveckling av eller förhindra fortsatt kariessjukdom. I förlängningen kan det ge positiva konsekvenser genom mindre lidande och sänkta tandvårdskostnader.
I en frisk mun finns både mikromiljö och värdkarakteristika. Vissa bakterier alstrar sjukdom i högre grad än andra och samspelet bakterier emellan ges större och större betydelse. Att nutritionen har betydelse för utveckling av karies är väl känt, även att en miljö med lågt pH ger större risk för karies eftersom vi vet att bakterier som är med i sjukdomsprocessen mår bäst i miljöer med lågt pH. Kolhydratrika produkter som intas frekvent ökar risken för karies genom att bakterierna matas med kolhydraterna och producerar syra som sänker pH.
Patentmedelsfonden, Svenska Tandläkarsällskapet
Kolhydratrika produkter, främst produkter med sackaros, är inte bara skadliga för tänderna och munhälsan, de är även dåliga för allmänhälsan. Vad som driver ett "sötsug", eller varför en individ äter en viss produkt är inte känt, men troligtvis påverkar både genetik och miljö varför vi väljer att äta eller dricka specifika produkter.
Smak är något som upplevs olika, både på individ och populationsnivå. Vilka koncentrationer som behövs för att upptäcka en smak (tröskelvärde) varierar och likaså vilken smak och vilken smakkoncentration som föredras. Studier har visat att karies kan associeras med genetiska faktorer för söt och bitter smak. De genetiska faktorerna verkar också kunna prägla ätbeteende. Generellt finns det väldigt lite studerat kring detta och de studier som finns är i stor utsträckning svåra att jämföra och resultaten varierar.
Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan polymorfism i sött, surt och bittersmak kodande gener och smakpreferens, kostval, oral mikrobiota, och karies hos barn och svenska ungdomar.
I den första och avslutade delen av denna studie konkluderades att ungdomar med erfarenhet av karies har ett högre och mer frekvent intag av söta produkter, snacks och tobak. Individerna med ett högt sockerintag har förhöjda nivåer av kända kariesbakterier (Streptococcus mutans och Lactobaciller). Detta till skillnad från individer med låg erfarenhet av karies som har lägre intag av socker och högre intag av mjölkprodukter. Intaget av mjölkprodukter har betydelse för sammansättningen av den orala mikrobiotan där ett lågt intag korrelerar med till exempel högre mängd Streptococcus mutans. I samma studie såg vi även att de som drack mycket mjölk visade ett förhöjt intag av söta produkter (främst kakor och bullar), vilket kan tyda på ett ätbeteende som är kopplat till den svenska "fikakulturen". Med detta som bakgrund ser vi att det är av stor vikt att utvärdera genetisk smakpreferens i relation till socialt och miljömässigt betingad smakpreferens.
Ca 200 19-åringar, alla revisionspatienter vid Folktandvården i Umeå rekryteras konsekutivt i samband med den ordinarie revisionsundersökningen. Vid besöket utförs undersökning enligt gängse praxis och karies noteras utöver rutinregistrering i form av DeFS och ICDAS. Vid besöket besvaras två digitala enkäter, en gällande födointag, allmänhälsa och medicinering samt en med fokus på smakpreferens.
Deltagarna deltar även i en smakprovning av smakerna surt, bittert och sött i olika koncentrationer för att erhålla tröskelvärde och värde för prioriterad smak.
Tuggstimulerad helsaliv samlas in samt även tandplack från sex olika segment av tandbågarna. Innan infrysning av den insamlade saliven tas 1ml saliv av för odling av mutansstreptokocker och totalantal streptokocker. Resterande saliv förvaras i -80 frys. qPCR utförs för Streptococcus mutans och Scardovia wiggsiae. DNA extraheras från salivpelletar, plackprover samt positiva kontroller i form av tre mock communities samt en negativ kontroll med sterilt vatten. Extraherat DNA sekvenseras med hjälp av Illumina MiSeq, de variabla regionerna V3-V4 av 16S rDNA, för att sedan bestämmas taxonomiskt via BLAST.
Humangenotypning för smakgener utförs med DNA isolerat från saliv och på samtliga deltagare utförs genotypning för totalt 134 SNPs inom gener som kodar för receptorer för sött, surt och bittert med hjälp av Illumina iPLEX teknologin.
