Forskningsprojekt Syftet med det här forskningsprojektet är att undersöka om man genom att förbättra näringsintag och kost hos gravida kvinnor och spädbarn kan minska risken för senare beteendeproblem och inlärningsproblem hos barnen.
Kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är vanliga. Det drabbar ca 20% av svenska barn och inkluderar ADHD, autismspektrumtillstånd, inlärningssvårigheter och utvecklingsförsening. Kost och näringstillförsel har visat sig viktiga för hjärnans utveckling under fosterlivet och spädbarnsperioden, både hos friska barn och barn i riskgrupp t ex prematurfödda. Resultaten kommer ligga till grund för framtida rekommendationer för gravida kvinnor och barn och kommer förhoppningsvis att bidra till att minska risken både för näringsbrister och för kognitiva och NPF hos barn.
Anders Elfvin, Göteborg
Christian Gadsböll, Malmö
David Ley, Lund
Erik Normann
Fredrik Serenius, Uppsala
Karin Källén, Lund
Karin Sävman, Göteborg
Lars Björklund, Lund
Lena Westas, Uppsala
Maria-Teresia Svanvik, Göteborg
Michaela Granfors, Stockholm
Mikael Norman, KI
Petra Um Bergström, KI
Thomas Abrahamsson, Linköping
Stellan Håkansson, SNQ
Ulrika Ådén, KI
Sissel Moltu, Oslo
Bo Lönnerdal, UC Davis
Marie Larsson, Lund
Ola Andersson, Lund
Agneta Lindo, Göteborg
Caroline Lilliecreutz, Linköping
Helena Filipsson, Göteborg
Pia Åkeson Karlsland, Malmö
Eleni Kordi, Malmö
Vi utvärderar olika interventioner i flera kliniska studier:
· Järntillskott (eller placebo) till 228 ammande spädbarn från 4-9 månaders ålder - uppföljning vid 1, 2 och 3 års ålder
· Jodtillskott (eller placebo) till 1275 gravida kvinnor - uppföljning vid 3 år
· Hydrolyserad (eller standard) mjölkersättning till 234 friska spädbarn - uppföljning vid 1 år
· Fettsyretillskott (eller placebo) till 129 prematurfödda barn - uppföljning vid 2 år
Därutöver undersöker vi hur det tidiga näringsintaget är kopplat till risken för kognitiva problem och NPF hos friska kvinnor och barn i NorthPop studien, samt även i riskgrupper, bl.a. för tidigt födda barn.
För bedömning av risken för senare kognitiva problem och beteendeproblem använder vi avancerade metoder (MR hjärna, psykologtester) och vi utvecklar även nya, lovande metoder som functional near infrared spectroscopy (en högteknologisk "mössa" som registrerar hjärnaktiviteten) och blodprovsmarkören neurofilament light.
