Effekter av musik på träningsintensitet, upplevd ansträngning, och syreupptagningsförmåga

Projektbeskrivning

Resultaten kommer att visa, i en realistisk motionsträningssituation, de unika bidragen av “riktig” musik jämfört med enkla rytmiska mönster på träningsintensitet och syreupptagningsförmåga. I den vanliga och populära musikgympan används ett musikprogram på cirka 1 timme som sätts ihop av träningsledaren, och låtarna är huvudsakligen ett urval av dagsaktuell populärmusik som träningsrörelserna synkroniseras med.

Här jämförs effekterna av fyra olika ljudprogram som alla har exakt samma tempo och längd på låtarna, men som skiljer sig åt i musikaliskt innehåll:
(1) riktig, kommersiellt tillgänglig men för deltagarna obekant musik,
(2) syntetisk musik med samma rytmik, men godtycklig melodisk struktur,
(3) samma rytmik, men ständigt varierande melodisk struktur och
(4) en enda genomgående generaliserad rytm, som från en trummaskin där bara tempot ändras.

De centrala hypoteserna avser förändringar i träningsintensitet, upplevd ansträngning och tillfredsställelse över en träningsperiod på 7-10 veckor, jämfört mellan de fyra programmen. Små eller inga skillnader mellan programmen – särskilt mot slutet av träningsperioden - betyder att de musikaliska komponenter som bara finns i “riktig” musik inte är nödvändiga för dess användbarhet i idrottssammanhang. Påtagliga skillnader mellan riktig musik och de övriga programmen skulle visa att det finns en eller flera komponenter som vi inte lyckats isolera i denna studie, vilket motiverar fortsatt forskning, medan skillnader mellan de övriga programmen tydligt indikerar vilka komponenter som har effekt på träning. Förutom detta inkluderas andra beroendemått och kontrollbetingelser explorativt i designen för att bidra till säkrare tolkningar och möjliggöra tolkningar av oväntade resultat.

Projektet kommer att bidra till att förstå och identifiera de mekanismer som ligger bakom dokumenterade effekter av musik på idrottsprestation. Sådan kunskap kan visa under vilka betingelser musik kan vara effektiv och hur träning där musik ingår bör utformas. Detta gäller även musik- eller ljudmönstren i sig. Om skillnaderna mellan riktig musik och enkla rytmiska mönster visar sig vara små skulle detta innebära möjligheter att enkelt framställa ljudmönster med skräddarsydda egenskaper, såväl för att träna teknik i en specifik rörelse eller uppgift som för att påverka allmän träningsintensitet och motivation.

Ämnen: psykologi, neurovetenskap