Forskningsprojekt En studie om personanpassad vård av personer med diabetesneuropati i primärvården genom förbättrad prediktion och tidig diagnos.
Typ 2 diabetes är en av Sveriges vanligaste kroniska sjukdomar och den vanligaste komplikationen till sjukdomen drabbar perifera nerver. Orsaken till nervskadan är inte klarlagd, därmed kan vi varken förutsäga vem som kommer att drabbas, förbygga eller behandla diabetesneuropatin. Vi vill öka kunskapen om vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av diabetesneuropati för att kunna förutsäga vem som utvecklar diabetesneuropati på ett tidigt stadium och därmed förhindra insjuknande, minska lidande, öka livskvaliteten och bidra till en minskad risk till förtida död.
Typ 2 diabetes är en av Sveriges vanligaste kroniska sjukdomar och drabbar närmare 5% av befolkningen och den vanligaste komplikationen drabbar perifera nerver; efter 10 år med typ 2 diabetes har 50% utvecklat diabetesneuropati. Diabetesneuropatin kan yttra sig som kuddkänsla, omväxlande känsla av kyla och värme eller svåra nervsmärtor i fötterna. Den nedsatta känseln bidrar till sår som i värsta fall kan leda till att man måste amputera foten. Diabetesneuropati sänker livskvaliteten men utgör även en risk för amputation och slutligen ökad risk till förtida död. Orsaken till diabetesneuropati är inte klarlagd, därmed kan vi varken förutsäga vem som kommer att drabbas, förbygga eller behandla diabetesneuropatin förutom att lindra smärtan.
Vårt syfte med studien är att öka kunskapen om vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av diabetesneuropati genom att använda oss den senaste tekniken för att spåra faktorer i blodet. Med upptäckten av dessa faktorer kommer vi kunna förutsäga vem som utvecklar diabetesneuropati på ett tidigt stadium samt att man kan utveckla en behandling för att förhindra insjuknandet i diabetesneuropati och därmed minska lidande, öka livskvaliteten och bidra till en minskad risk till förtida död.
Vår studie genomförs i primärvården i Skellefteå. Vi har sedan 2004 följt en grupp personer som har typ 2 diabetes samt de som varit fria från diabetes. Dessa personer undersöktes avseende symptom eller tecken på neuropati 2004 med en kroppsundersökning, EKG samt blodprover. 2014 gjordes en uppföljning av dessa deltagare med samma undersökningar plus att vi med en avancerad teknik kunde studera antalet nerver i hornhinnan, en metod som kan vara ett sätt att diagnostisera diabetesneuropati.
Vi kommer att under 2024 göra en tredje undersökning av dessa personer med samma metoder som 2014 med tillägget att samtliga blodprover kommer analyseras med den absolut senaste laboratorietekniken för att finna faktorer i blodet som bidrar till uppkomsten av diabetesneuropati.
Studien är finansierad av Vetenskapsrådet med 6 685 000 kronor, diarienummer 2023-05898.
