Forskningsprojekt Syftet med detta projekt är att genomföra en ideologianalytisk studie av den svenska fascismen och ultranationalismen under perioden 1920-1950. Studien skrivs på engelska.
Detta projekt är tänkt att utmynna i den första vetenskapliga studien över svensk fascism i sin helhet under mellankrigstiden och krigsåren. Projektet kommer att fokusera på fascismen som ideologi, ha ett genomgående komparativt perspektiv samt ansluta till den senaste teoretiska och metodologiska utvecklingen inom den internationella fascismforskningen. För att ytterligare bredda det ideologianalytiska spektrat kommer studien, vid sidan av de nationalsocialistiska och övriga fascistiska organisationerna, även att belysa svenskt völkischtänkande och den auktoritära och radikala högern.
Finansår , 2003, 2004, 2005
huvudman: Lena Berggren, finansiar: VR hum-sam, y2003: 522000, y2004: 538000, y2005: 560000,
Syftet med projektet är att genomföra den första vetenskapliga studien över svensk fascism i sin helhet under mellankrigstiden och krigsåren. Ordet fascism används här, i enlighet med vad som börjar bli mer och mer vedertaget internationellt, som en övergripande term för den politiska ideologi som låg till grund för regimerna i Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland. Fascismen fanns dock, och finns fortfarande, representerad över hela Europa och kan delas in i olika varianter, varav italienskinspirerad Fascism (med stort F för att skilja mellan denna specifika form och den övergripande benämningen) och tyskinspirerad nazism bara är två av flera.
Den svenska mellankrigsfascismen är sparsamt belyst i den svenska forskningen och knappast alls internationellt, vilket i sig gör denna studie angelägen. Projektet kommer vidare att ha en inriktning som är ovanlig, i och med att det främst kommer att fokusera på fascismen som ideologi snarare än som rörelse. Detta innebär att det är idéerna inom, och bakom, den svenska fascismen som kommer att stå i centrum för studien, inte hur de olika partierna byggdes upp eller hur de svenska fascisterna av olika schatteringar agerade i valsammanhang. Kort kan man säga att projektet huvudsakligen skall försöka förstå vad snarare än hur den svenska fascismen var under mellankrigstiden och krigsåren.
Utgångspunkten för studien kommer därför att vara den teoretiska och metodologiska utveckling som skett inom delar av den internationella fascismforskningen under främst 1990-talet, och som enkelt kan beskrivas som ett ideologiskt angreppssätt. Detta angreppssätt utgår från att fascismen är en någorlunda sammanhängande politisk ideologi med sina egna mål och sin egen inre logik ungefär på samma sätt som socialismen eller liberalismen. Poängen är att fascismen i och med detta blir lättare att begripa (utan att för den skull urskulda dessa idéer) än om man utgår från att fascismen är ett populistiskt hopkok av sinsemellan motstridiga idéer, extrem våldsideologi och politisk nihilism. I denna studie kommer fascismen att definieras som en ultranationalistisk, revolutionär och modern ideologi med holistiska och syntetiserande ambitioner som syftar till att skapa ett radikalt nytt samhälle och en ny typ av människa.
Ur både ett internationellt och ett ideologianalytiskt perspektiv är den svenska fascismen speciellt intressant, eftersom den visar upp ett brett spektrum av ideologiska varianter. För att ytterligare bredda det ideologianalytiska spektrat kommer studien, vid sidan av de största nationalsocialistiska och övriga fascistiska organisationerna, att belysa andra typer av antidemokratisk ultranationalism (kortfattat organisationer som liksom fascisterna avvisar den humanistiskt liberala traditionen och baserar sin världsbild på en så extrem form av nationalism att den med nödvändighet blir rasistisk, men inte delar fascismens revolutionära ideal), exempelvis völkisch-ideologi och auktoritär och radikal höger.
Studien kommer huvudsakligen att behandla de tre stora nazistpartierna SNSP, NSAP/SSS och NSB, det Fascistiska SFKO, Nysvenskarna och Svensk Opposition, Flygsocialisterna, Kyrkliga Folkpartiet, SNF, Samfundet Manhem och RST. Ytterligare några mindre organisationer som efterlämnat användbart källmaterial kan också komma ifråga. Källmaterialet kommer huvudsakligen bestå av pressmaterial, pamfletter, böcker och övrigt ideologiskt propagandamaterial, men kommer att kompletteras med mer oganisationshistoriskt arkivmaterial samt polismaterial.
Projektet kommer att ha ett komparativt perspektiv, där svensk fascism och ultranationalism kommer att jämföras med motsvarigheterna i andra länder. Det bör understrykas att jämförelser inte bara, och inte ens främst, kommer att göras mot Italien efter 1925 och Tyskland efter 1933, eftersom de praktiska omständigheterna i dessa länder var så fundamentalt olika de svenska förhållandena. Snarare kommer Sverige att jämföras med övriga nordiska länder samt andra länder med mindre fascistiska rörelser och liknande politisk struktur, exempelvis Storbritannien, Holland, Schweiz och Belgien. Arbetet kommer att redovisas i form av en bok på engelska för en internationell publik.
Ämnen: Historia, Idé- o lärdomshistoria / Idéhistoria
