Forskningsprojekt En studie av frågan om urbefolkningarnas utbildning i Sverige, Kanada och Australien 1850-2000. Den utbildningspolitik som bedrivs mot en minoritetsgrupp är central för förståelsen av hur statsmakterna betraktar gruppen och dess position i samhället.
Detta är något som inte minst har stor aktualitet i fråga om urbefolkningar. Dessa grupper har generellt innehaft en lägre position i samhället, något som inte minst har påverkat vilken form av utbildning de har erhållit. De idéer som tidigare genomsyrade den förda politiken påverkar även i viss utsträckning de strukturer som finns idag, både rörande utbildning och andra aspekter av urbefolkningarnas situation. En historisk analys av politikområdet ur ett utbildningshistoriskt perspektiv är därför en viktig väg att närma sig urbefolkningsfrågan, och även frågan om relationen mellan staterna och urbefolkningarna.
Finansår , 2003, 2004, 2005
huvudman: Patrik Lantto, finansiar: Vetenskapsrådet, y2003: 437, y2004: 479, y2005: 485,
Frågan om urbefolkningar ställning och behandling i olika samhällen har stor internationell relevans, och en omfattande forskning kring dessa frågor bedrivs runt om i världen. Inte minst gäller detta frågan om deras utbildning. I Sverige är den forskning som bedrivits kring samerna generellt och kring utbildningsfrågan mer specifikt däremot mindre omfattande, Det finns därför ett behov av en mer sammanhållen och djupgående historisk analys av framväxten och utvecklingen av den samiska utbildningsfrågan i Sverige. För att ge resultaten av en sådan studie en större analyskraft och generalitet är det även av betydelse att analysera frågan ur ett internationellt perspektiv, genom att jämföra situationen för samerna med andra urbefolkningsgrupper. Urbefolkningsfrågans stora betydelse ur ett internationellt perspektiv medför att forskning med ett sådant komparativt perspektiv ger de mest intressanta resultaten för internationell forskning.
Projektets övergripande syfte är därför att jämföra den utbildningspolitik som bedrevs gentemot urbefolkningarna i Sverige, Kanada och Australien, vilka effekter denna politik fick samt hur urbefolkningarna förhöll sig till politiken under perioden 1850-2000. Ett delsyfte med projektet, och samtidigt en av grundförutsättningarna för dess genomförande, blir att genomföra en historisk analys av hur frågan om samernas utbildning behandlats i Sverige. Projektets ambition är att föra den historiska analysen fram till samtiden, för att därigenom belysa vilken betydelse den tidigare politiken har för utformningen och innehållet i urbefolkningarnas utbildning idag.
Projektet är upplagt på fyra år och kommer att genomföras i två faser. Under fas I görs en historisk analys av den samiska skolfrågans utveckling i Sverige, vilka idéer som varitledande och hur samerna agerat i frågan. Under fas II genomförs en jämförande studie av hur frågan om urbefolkningarnas utbildning hanterats i Sverige, Kanada och Australien. Synen på urbefolkningarna i offentlig politik kommer att vara central i analysen. Resultaten från fas I kommer att redovisas i artikelform på svenska, och från fas II i form av en monografi på engelska.
Teoretiskt utgår projektet från tre grundpremisser. För det första betraktas relationen mellan statsmakterna och urbefolkningen som ett kolonialt förhållande. Kolonialismen ses här som en process, där ett dominansförhållande etableras mellan statsmakterna och de koloniserade, där de senare anpassar sig till de etablerade maktrelationerna samtidigt som de söker vägar att förändra dessa. Dessa maktrelationer medför för det andra att den bild av urbefolkningen som etableras inom den offentliga politiken i respektive land får central betydelse. De faktorer och uppfattade egenskaper som lyfts fram och prioriteras i beskrivningen av gruppen sätter gränser för vilken politik som är möjlig att föra. För det tredje, är det centralt att ett etnohistoriskt perspektiv anläggs när urbefolkningarnas agerande ska analyseras, det vill säga att de koloniserades egna utsagor får utgöra grunden när deras historia ska skrivas.
Projektets betydelse ligger främst på två plan. För det första tillförs historisk kunskap rörande samernas utbildningsfråga i Sverige, vilket fyller en lucka inom samisk samtidshistoria. För det andra innebär den komparativa ansatsen att nationella linjer i synen på urbefolkningar och deras utbildning kommer att tydliggöras, samtidigt som mer generella drag, kopplade till den västerländska synen på dessa grupper, också kan urskiljas. Projektets resultat får därmed en större betydelse för internationell forskning inom området.
(Ämne: historia)
