Doktorandprojekt ”Skattebetalaren” är ett uttryck som förekommer i såväl politisk diskussion som i media. Vilka som är eller kan bli skattebetalare formas emellertid i huvudsak av bestämmelser i skattelagstiftningen. I projektet undersöks hur skattesubjektet har framställts i relation till beskattning av arbetsinkomster. Vilka uppfattningar om vem eller hur skattebetalaren är avspeglas av förarbeten på beskattningens område, och har detta fått genomslag i lagstiftningen?
Victoria Lindgren är doktorand i rättsvetenskap vid juridiska institutionen samt genusforskarskolan vid Umeå centrum för genusstudier.
Beskattningen är av stor betydelse för finansieringen av den svenska statens utgifter och kännetecknas såväl av stor komplexitet som hög förändringstakt. Av särskilt stor betydelse för skattebasen är beskattningen av inkomster från arbete, så kallad tjänstebeskattning. Reglerna har en lång historia och omfattar en majoritet av alla som arbetar i Sverige. I sammanhanget är därför den enskilda individen en central figur i fråga om den politiska måluppfyllelsen på tjänstebeskattningens område. På vilket sätt lagstiftaren har förhållit sig till den enskilda individen i relation till beskattningen av arbetsinkomster är emellertid ett tämligen underforskat område inom svensk rättsvetenskap, trots dess nära koppling till grundläggande rättsliga frågor om exempelvis ansvar, kontroll, legitimitet och rättvisa.
Det övergripande studieobjektet för studien utgörs av skattesubjektet i egenskap av såväl en rättslig aktör som en rättslig abstraktion. I studien analyseras hur det arbetande skattesubjektet har framställts i förarbeten från och med tillkomsten av 1928 års kommunalskattelag (1928:370) fram till och med idag och gällande rätt genom inkomstskattelagen (1999:1229). I studien analyseras vidare om olika beskrivningar av hur skattesubjekten antas vara kan knytas till konkreta lagförändringar i de svenska tjänstebeskattningsreglerna. Särskild vikt läggs vid vilka subjektspositioner som över tid möjliggjorts för skattesubjektet, särskilt i fråga om kön och klass, men också i relation till grundläggande principiella frågor om utformningen av beskattningen. Forskningsmaterialet har bearbetats genom en tematisk analys samt analyserats med stöd av Michel Foucaults styrningsteori.
Målsättningen med studien är att bidra med ökad kunskap om formerna och förutsättningarna för hur dagens skattesubjekt har vuxit fram. Ambitionen är således att bidra med kunskap i och om en grundläggande skatteteoretisk fråga, nämligen den om skattesubjektet.
