DAVID TELL: Tonsillit i primärvården – Handläggning samt utvärdering av nya behandlingsstrategier

Projektbeskrivning

Bakgrund

Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot den globala hälsan. Sambandet mellan mängden använd antibiotika och utveckling av resistenta bakterier är väldokumenterat. En rationell antibiotikaanvändning är därför av yttersta vikt. 65 % av alla antibiotikarecept utfärdas i primärvården och luftvägsinfektioner representerar majoriteten av infektioner i svensk primärvård. Faryngotonsillit är den luftvägsinfektion som ligger bakom flest antibiotikarecept. Det finns tydliga riktlinjer för handläggning av faryngotonsillit men vi vet att dessa ibland förbises av kliniker. Faryngotonsillit med fler uttalade symtom och förekomst av grupp A Streptokocker (GAS) har nytta av antibiotika men det finns också andra bakterier som kan ge upphov till samma symtombild. Det finns dock inga studier som belyser om faryngotonsillit orsakad av andra agens än GAS har nytta av antibiotikabehandling. En intensiv femdagarskur har nyligen visats sig vara likvärdig med standardbehandling i 10 dagar. Det är oklart om alla bör behandlas i fem dagar eller om vissa symtom talar för att en längre behandlingstid behövs.

Syfte

Att jämföra standardbehandling av antibiotika med en kortare och mer intensiv behandling hos patienter med faryngotonsillit med fler uttalade symtom och förekomst av GAS samt studera om patienter med faryngotonsillit utan grupp A streptokocker har nytta av antibiotika. Att undersöka primärvårdens följsamhet till faryngotonsillitriktlinjer och utforma en intervention med syfte att förbättra följsamheten.

Metod

• Delarbete 1 är en posthoc analys av data från en klinisk läkemedelsprövning där 433 patienter med uttalad faryngotonsillit positiva för grupp A streptokocker randomiserades till fem eller tio dagars behandling med fenoximetylpenicillin. Populationen kommer att delas in i grupper baserat på svårighetsgrad vid inklusion samt behandlingsregim.
• Delarbete 2 är en retrospektiv journalgranskningsstudie. Genom deskriptiv statistik redovisa andelar av läkare inom respektive läkarkategori och andelar av sjuksköterskor som följt rekommenderad handläggning av faryngotonsillit samt med analytisk statistik jämföra betydelsen av anställningsform.
  
  
• Delarbete 3 är en randomiserad, kontrollerad, öppen, prospektiv multicenterstudie hos patienter med GAS-negativ faryngotonsillit vilka randomiseras till antibiotikabehandling eller ingen antibiotikabehandling.

Relevans

Delarbete 1 bidrar med utökad kunskap kring vilka GAS-positiva patienter med faryngotonsillit som har mest nytta av antibiotikabehandling.

Delarbete 2 ger en utökad förståelse för handläggningen av faryngotonsillit i primärvården och en ökad kunskap kring eventuella skillnader i handläggning mellan olika vårdgivare. Utifrån resultatet planeras en riktad interventionsstudie som kommer utgöra delarbete 4.

Delarbete 3 kan ge ökad kunskap om huruvida antibiotika minskar symtomdurationen hos GAS-negativa patienter med faryngotonsillit.