Forskningsprojekt Forskning som fokuserar på covid-19 och hur den påverkar hjärtat och kärl.
Målet med dessa studier är att få bättre kunskap om vilka individer riskerar att drabbas av komplikationer i samband med covid-19 och när risken är störst. Preventiva åtgärder och behandling kan i så fall vidtas i rätt tid och till individer som har störst nytta.
Vår frågeställning är om covid-19 ökar risken för hjärt- och kärl-sjukdomar. Våra studier baseras på data från flertal nationella register om alla individer som har testats positivt för viruset i Sverige. Med hjälp av avancerade statistiska metoder försöker vi estimera hur länge och hur mycket risken för hjärt- och kärlkomplikationer är ökad efter infektionen och vilka individer löper större risk. Vi använder oss bland annat av en s.k. self-controlled case series studie, en avancerad statistisk metod, och Paddy Farrington, professor emeritus vid Open University (UK) som uppfann metoden, är vår samarbetspartner. Målet med dessa studier är att få bättre kunskap om vilka individer riskerar att drabbas av komplikationer i samband med covid-19 och när risken är störst. Preventiva åtgärder och behandling kan i så fall vidtas i rätt tid och till individer som har störst nytta.
I tidigare studier har vi visat att covid-19 ökar risken för hjärtinfarkt, stroke, proppsjukdomar (lungemboli och djup ven trombos) och blödning. Risken är störst tidigt efter infektionen men kvarstår förhöjt flera månader efter, framför allt gällande proppsjukdomar. Även ovaccinerade individer och individer med svår covid-19 löper större risk att få hjärt- och kärl-komplikationer i samband med covid-19. I framtida studier kommer vi att undersöka om risken för hjärtrytmrubbningar och hjärtsvikt efter infektionen är förhöjd, samt jämföra risken att få hjärt- och kärlkomplikationer mellan individer med covid-19 och andra virus sjukdomar, till exempel influensa.
Ioannis Katsoularis är specialistläkare i Internmedicin och Kardiologi, överläkare vid Hjärtcentrum, NUS, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet. Huvudhandledare är Krister Lindmark, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet. Projektledare i detta projekt är Anne-Marie Fors Connolly, docent vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och universitets ST-läkare vid Klinisk Mikrobiologi, NUS.
