Forskningsprojekt Kognition, hjärna och åldrande (COBRA): En longitudinell multimodal bildstudie
Minnesfunktioner och andra kognitiva förmågor (såsom uppmärksamhet och exekutiva funktioner) försämras hos många äldre personer. Globalt görs stora ansträngningar för att undersöka om denna typ av försämring kan minskas, till exempel genom systematisk träning. Om dessa åtgärder är framgångsrika kan de vara av stor betydelse för både individer och samhället i stort. Det saknas dock fortfarande en hel del kunskap om hur kognitiv nedgång är kopplad till åldersrelaterade förändringar i hjärnan.
Framför allt finns det mycket få longitudinella studier där individer följs över tid och där man kartlägger förändringar i hjärnan i förhållande till förändringar i kognitiva förmågor. Detta är en kritisk brist eftersom de befintliga resultaten, till exempel från det svenska Betula-projektet, tydligt visar att longitudinella data kan avvika kraftigt från försök att uppskatta åldersrelaterade förändringar från tvärsnittsstudier (som jämför individer i olika åldrar).
Syftet med detta projekt är att under ett decennium framåt och vid tre tillfällen undersöka en grupp om ca 190 personer mellan 63 och 67 år. Studiens design och de noggranna mätningarna har utvecklats för att maximera chanserna att fånga subtila mönster av förändring över tid, och de deltagande forskarnas specifika expertis säkerställer att studien genomförs på ett optimalt sätt. Deltagarna genomgår en grundlig kognitiv undersökning, hjärnans struktur och funktionella aktiveringsmönster undersöks med MRT och funktionaliteten i hjärnans dopaminsystem kartläggs med positronemissionstomografi (PET). Det senare är ett unikt bidrag till den internationella forskarvärlden och är högaktuellt eftersom olika studier visar att dopaminfunktionen inte bara är avgörande för våra motoriska färdigheter utan även för kognitionen.
Vi förväntar oss att vissa av deltagarna kommer att uppvisa försämrad kognitiv förmåga, vilket kan relateras till de olika hjärnregistreringarna. Dessutom kommer livsstilsvanor att identifieras, såsom fysisk aktivitet, kost och sömn, vilket ytterligare kan illustrera varför försämring ses hos vissa men inte hos andra individer. Sådan kunskap kan bidra till teori och praktik om den åldrande hjärnans begränsningar och möjligheter.
Kognitiva funktionsnedsättningar under åldrandet äventyrar individens välbefinnande och gör det svårt att leva ett självständigt liv. Sådana nedsättningar medför stora individuella och samhälleliga kostnader. Därför är det av stor vikt att utveckla metoder för att bevara funktionsförmågan under ålderdomen. Den nuvarande kunskapen om de hjärnmekanismer som ligger bakom åldersrelaterad kognitiv försämring är dock otillräcklig för att kunna utforma effektiva interventionsprogram. Få studier har på ett heltäckande sätt integrerat åldersrelaterade förändringar i hjärnan som uppmätts med olika in vivo-avbildningsmetoder och kopplat sådana förändringar till kognitiv nedgång, och nästan inga tidigare multimodala avbildningsstudier har använt en longitudinell design. Detta är en anmärkningsvärd brist eftersom slutsatser om förändringar från tvärsnittsjämförelser kan avvika avsevärt från slutsatser baserade på faktiskt uppmätta longitudinella förändringar.
Vi kommer att följa en stor representativ grupp av 63-67-åriga friska individer under ett decennium och vid flera mätpunkter bedöma dopamintillgänglighet, strukturell integritet hos vit och grå hjärnsubstans, funktionell hjärnintegritet, kognitiv prestation och engagemang i relevanta livsstilsaktiviteter. Därigenom kommer vi att få fram avgörande och ny information om hjärnmekanismer för kognitiv nedgång vid åldrande samt om hur livsstilsval kan leda till skyddande effekter på hjärnfunktioner och relaterade kognitiva operationer. Denna information kommer att bana väg för en framgångsrik utformning och implementering av interventions- och preventionsprogram.
Studien kommer att följa en stor kohort (n = 190) av 63-67-åriga friska individer som slumpmässigt valts ut från befolkningsregistret i Umeå under en 10-årsperiod. Kognitiv prestationsförmåga, funktionell och strukturell hjärnintegritet samt relevanta livsstilsrelaterade faktorer kommer att bedömas vid tre mätpunkter, var och en med 4,5 års mellanrum.
