Forskningsprojekt Målet med projektet är att bidra med generell kunskap om verksamhetsutveckling i pedagogiska miljöer samt specifik kunskap om hur barn/elever kan erbjudas ämnesmässig kontinuitet i samband med övergångar mellan förskola, förskoleklass samt åk 1-3.
Projektet bygger på praktiknära forskningsmetoder utifrån tredje generationens verksamhetsteori och teorin om expansivt lärande (Engeström 2001; Engeström & Sannino 2010) samt formativa interventioner (Engeström 2011; Penuel 2014). Tre problembilder står i fokus. 1) ny forskning visar att barns ämnesrelaterade lärande inte tas tillvara i uppföljande skolformer, 2) förskola och skola saknar idag pedagogiska mötesplatser för att möjliggöra mjuk övergång mellan respektive undervisningskultur, 3) lärare och skolledare upplever att didaktisk forskning inte producerar kunskap som är användbar.
Vetenskapsrådet 2017-2019: 6 372 000 kr
PI Bodil Sundberg, Univ lektor, Örebro univ, PhD, VR 2016-03868
Sofie Areljung, Forskare, Örebro univ, PhD,
Marianne Skoog, Univ lektor, Örebro univ, PhD,
Det övergripande syftet med projektet är att synliggöra hinder och möjligheter för en kontinuitet i undervisning av naturvetenskap för yngre barn i de olika skolformerna förskola, förskoleklass samt åk 1-3. Målet är att bidra med både generell kunskap om verksamhetsutveckling i pedagogiska miljöer, och specifik kunskap om hur barn/elever kan erbjudas ämnesmässig kontinuitet i samband med övergångar.
Projektets utgångspunkt är de forskningsrön som indikerar att barns ämnesmässiga erfarenheter inte tas tillvara i samband med övergångar mellan skolformerna samt egna nya forskningsresultat som visar att förskolans utbildningskultur spelar en väsentlig roll för hur naturvetenskaplig undervisning formas i praktiken. En studie av hur naturvetenskapsundervisning kan samordnas mellan olika skolformer kan lämpligen studeras ur ett verksamhetsperspektiv där de motsättningar som finns inom och mellan verksamheter synliggörs och där betydelsen av olika utbildningskulturer klarläggs.
I det här projektet kommer vi att undersöka hur de erfarenheter barn får i förskolans naturvetenskapsundervisning kan fångas upp och byggas vidare på när barnen går vidare till förskoleklass och åk 1-3.
Projektet bygger på praktiknära forskningsmetoder utifrån tredje generationens verksamhetsteori och teorin om expansivt lärande (Engeström 2001; Engeström & Sannino 2010) samt formativa interventioner (Engeström 2011; Penuel 2014).
Tre problembilder står i fokus: 1) ny forskning visar att barns ämnesrelaterade lärande inte tas tillvara i uppföljande skolformer, 2) förskola och skola saknar idag pedagogiska mötesplatser för att möjliggöra en mjuk övergång mellan respektive undervisningskultur, 3) lärare och skolledare upplever att didaktisk forskning inte producerar kunskap som är användbar för verksamheten.
Forskningsfrågor
1. Vad karaktäriserar naturvetenskapsundervisningen i de olika skolformerna förskola, förskoleklass samt åk 1-3 ? D.v.s. vilka aktiviteter förekommer, vilka lärandeobjekt föreligger och vilka materiella och symboliska verktyg använder sig lärarna av?
2. Vilka föreställningar har lärare i förskola, förskoleklass samt åk 1-3 om sitt uppdrag att undervisa i naturvetenskap? Vad får dessa föreställningar för betydelse för hur naturvetenskapliga aktiviteter formas i respektive utbildningskultur?
3. Vilka hinder och möjligheter finns för kontinuitet mellan skolformerna generellt när det gäller pedagogisk verksamhet och specifikt i samband med undervisning i naturvetenskap?
4. Hur bör pedagogiska mötesplatser utformas för att främja kontinuitet mellan skolformer?
5. Vilka didaktiska angreppssätt har betydelse för kontinuitet i naturvetenskapsundervisning mellan skolformer?
