"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Bild: Markus Nordin

Bildning och spridning av metylkvicksilver – den svaga länken i riskbedömning av kvicksilverkontaminerade sediment

Forskningsprojekt De senaste framstegen inom processförståelse för bildning av metylkvicksilver och utveckling av ny teknik inom synkrotronstrålningskällor och masspektrometri ger nu möjligheter till genombrott i den forskning som krävs för att implementera bildning och spridning av metylkvicksilver i förbättrade riskbedömningar. Den teknik vi utvecklar inom projektet är den mest lovande för tillförlitlig källspårning av kvicksilverspridning från förorenade sediment.

Projektansvarig

Erik Björn
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 51 89

Projektöversikt

Projektperiod:

2021-01-01 2023-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Kemiska institutionen

Forskningsområde

Kemi, Marin vetenskap, Miljökemi

Externa finansiärer

Naturvårdsverket

Projektbeskrivning

Kvicksilver utgör allvarliga hot mot ekosystem och människors hälsa, främst genom bildning och spridning av neurotoxiskt metylkvicksilver (MeHg) i akvatiska ekosystem, och MeHg är ofta den ”riskbestämmande” föroreningen i sediment. Nuvarande riskbedömningar är dock otillräckliga eftersom de endast baseras på uppmätta koncentrationer och inte inkluderar potentialen för bildning och spridning av MeHg.

De senaste framstegen inom processförståelse för MeHg-bildning och utveckling av ny teknik inom synkrotronstrålningskällor och masspektrometri ger nu möjligheter till genombrott i den forskning som krävs för att implementera bildning och spridning av MeHg i förbättrade riskbedömningar. I detta projekt arbetar vi med att:

  1. bestämma de kemiska formerna av oorganiskt Hg, Hg(II), och sammansättningen av naturligt organiskt material (NOM) i förorenat sediment. Dessa är de två huvudsakliga faktorerna som styr MeHg-bildning;

  2. identifiera vid vilka betingelser MeHg-bildning är begränsad av respektive faktor och av båda faktorerna. Detta gör det möjligt att bedöma om risken för MeHg-bildning bestäms av egenskaper i det förorenade sedimentet (Hg(II) speciering), eller bestäms av biogeokemin i den omgivande miljön (NOM tillförsel); 
     
  3. utvärdera och optimera användningen av stabila Hg-isotopmätningar för att spåra spridning av Hg(II) och MeHg från förorenade sediment till omgivande sediment och biota.

Denna framväxande teknik är den mest lovande för tillförlitlig källspårning av Hg-spridning från förorenade sediment. Sammantaget kommer resultaten från projektet att vara viktiga för att förbättra riskbedömning av Hg-förorenade sediment, inklusive att prediktera effekter av miljöförändringsscenarier och skräddarsy markanvändning och vattenresurshantering i närheten av kontaminerade områden samt för att optimera åtgärder.

Externa finansiärer

Senast uppdaterad: 2022-10-24