Forskningsprojekt Studien undersöker franska filmkonversationer och analyserar den bildliga användningen av språket. Fokus ligger på fria bildliga uttryck som skapas i talögonblicket och som inte räknas till etablerade, s.k. fasta uttryck.
Projektet studerar bildlig användning i konversationerna, men också vad som händer när de uppträder. Ibland behöver de bildliga uttrycken förklaras, ibland används s k metamarkörer, t ex "bokstavligt talat", och ibland fortsätter konversationen som vanligt. De framletade exemplen kommer att användas för att undersöka i vilken utsträckning universitetsstuderande, som inte har franska som modersmål, förstår bildlig användning. Inlärning av bildliga uttryck kommer också att ingå i studien. Bildlig betydelse anges ofta som kriterium i definitioner av fasta uttryck. Studiens resultat kommer också att belysas ur ett fraseologiskt perspektiv.
Det finns flera sätt att uttrycka sig bildligt. Några av de mest kända formerna är metaforer och metonymier. Det är allmänt känt att metaforisk användning sägs vara abstrakt, medan konkret betydelse brukar anses bokstavlig. Hanks (2005) säger t.ex. “If a term has both a concrete meaning and an abstract meaning, the concrete one generally has preferential status as literal”. Se även Deignan (1999:24). Exempel på bildlig användning av språket finns förstås i etablerade uttryck i såväl svenskan som i franskan.
Vissa uttryck tolkas direkt som bildliga eftersom de i sig själva skulle utgöra en motsägelse om de tolkades bokstavligt. När man t.ex. säger att någon ”äter med ögonen”, är den mest troliga tolkningen att maten ser så god ut att man äter mer än man behöver. En fransk motsvarighet finns i uttrycket ”avoir les yeux plus grands que le ventre” - ‘ha ögon större än magen’. Ännu ett exempel som mest troligt inte tolkas bokstavligt är ”att ha tummen mitt i handen”. Ett liknande franskt exempel är ”faire une tête de six pieds de long” - ‘ha/göra ett sex fot långt huvud’ (d.v.s. ”se moloken ut”).
Andra uttryck kan ha antingen bildlig eller bokstavlig betydelse beroende på sammanhanget. Här återfinns uttryck som innehåller verbhandlingar som är fullt möjliga att utföra, men som, just eftersom uttrycken är etablerade, i första hand brukar användas och tolkas bildligt. Detta gör dem förstås lämpade att utforska för den lekfullt och stilistiskt sinnade språkanvändaren. Här återfinns uttryck som ”prendre une veste” - ‘ta en jacka’ (med betydelsen ”lida nederlag”) eller ”cracher dans la soupe” - ‘spotta i soppan’ (ungefär ”bita den hand som föder en”). Att bokstavligen ”trampa i klaveret” torde vara fullt möjligt, men ganska ovanligt. Detsamma gäller uttryck som ”få blodad tand”, ”ha något i kikaren”, ”få betalt för gammal ost” eller ”bli tagen på pulsen”.
Syftet med denna studie är att undersöka franska filmkonversationer, med det specifika målet att analysera den bildliga användningen av språket. Fokus ligger på bildliga uttryck som används i den fria delen av språket, de som inte räknas till etablerade, s.k. fasta uttryck utan skapas i talögonblicket. Då bildlig betydelse av ordgrupper ofta anges som kriterium i definitioner av fasta uttryck är det intressant att som motvikt även belysa resultatet av studien ur ett fraseologiskt perspektiv.
Ur ett didaktiskt perspektiv är det också intressant att arbeta med bildlig användning av det främmande språk studenter läser. Denna studie kommer även att använda de framletade exemplen till att undersöka i vilken utsträckning universitetsstuderande som inte har franska som modersmål förstår bildlig användning. Inlärning av bildliga uttryck kommer också att inlemmas i studien.
Studien undersöker, inte bara vilka exempel på bildlig användning som finns i konversationerna, men också vad som händer när de uppträder. Ibland behöver de kanske förklaras, ibland fortsätter konversationen ”som vanligt”, utan att det bildliga språket ges någon särskild uppmärksamhet. Här noteras även eventuella metamarkörer (t.ex. ”bokstavligt talat” el. dyl.) som kan förekomma i samband med den bildliga användningen.
