Bild: Johnér bildbyrå AB
Bild: Johnér bildbyrå AB
Doktorandprojekt inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet
Detta projekt görs i samverkan mellan Umeå universitet (Företagsforskarskolan och Institutionen för geografi) samt Region 10 (samarbetsorganisation mellan 10 inlandskommuner i Västerbotten och Norrbotten). Syftet med projektet är att studera omfattningen, betydelsen och potentialen av fritidshusturismen i regionen och dess inverkan på lokal och regional utveckling.
Företagsforskarskolan, 60 procent
Region 10 (6 av 10 kommuner), 40 procent
Bidrag från Region Västerbotten och Region Norrbotten
Region 10
De senaste decennierna har lands- och glesbygdsområden drabbats av en generell strukturomvandling som orsakat befolkningsminskning, ogynnsam åldersstruktur samt svårigheter att upprätthålla en god offentlig och kommersiell service. Dessa faktorer riskerar att förstärka varandra och göra platserna än mer ofördelaktiga för permanent boende. Lands- och glesbygdsområden har dock fortsatt vara attraktiva platser för annat än permanent boende, såsom turism.
Inom Region 10 (Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Malå, Norsjö, Storuman, Lycksele, Vilhelmina, Dorotea och Åsele kommuner) fanns det 2019 totalt 16 940 registrerade fritidshus, vilket är en ökning med motsvarande 15,3 % på 5 år. Ökningen i Västerbotten under samma period var 8,9 % och i Sverige som helhet 5,5 %. Flera av kommunerna har framgångsrika turistdestinationer och landsbygdsområden där fritidshusturismen växer raskt. Frågan är vad denna form av temporär mobilitet har för betydelse för regionen och vilken resurs den är för områdets utvecklingspotential?
Fritidshusturism är en av de största formerna av turism och kan ses som ett mellanting mellan permanent boende och hypermobila turister. Fritidshusturismen genererar stora volymer övernattningar, ibland betydligt fler än hotell, stugbyar och vandrarhem. Vidare investerar fritidshusturisterna i fastigheter på destinationen, vilket särskiljer dem från traditionella turister. I viss mån är även fritidshusturismen början på en migrationsrörelse, som framförallt gynnar landsbygden.
Fritidshusturismen är således en länk mellan den temporära formen av mobilitet (turism) och dess mer permanenta motsats (migration). Utifrån ett lands- och glesbygdsperspektiv kan man argumentera för att denna form av mobilitet är en av få indikatorer som visar att dessa områden faktiskt är attraktiva – inte som platser för permanent migration, men väl för temporärt boende som fritidshusturism.
Genom tidigare forskning vet vi att fritidshusen har olika nyttjandegrad, baserat på deras relativa läge och egenskaper. Kunskapen är dock begränsad rörande fenomenets omfattning och betydelse, framför allt om man beaktar boendeformer som normalt inte inkluderas i begreppet fritidshus, exempelvis husvagnar, husbilar och lägenheter. Genom att inkludera nya typer av fritidshus i projektet, samt att studera nyttjandegraden och det ekonomiska avtrycket lokalt, kan detta projekt bidra med fördjupad kunskap om de ekonomiska effekterna och betydelsen av detta fenomen för lokal och regional utveckling.
