Doktorandprojekt Avhandlingen syftar till att bidra med kunskap kring hur individers förändring av vikt och blodtryck genom livet påverkar risken att insjukna i venös tromboembolism.
Avhandlingen syftar även till att utforska den medicinska bedömningen av svaga riskfaktorer för venös trombos och dess betydelse för vald antikoagulantiabehandling, blödningskomplikationer, samt recidiv. Därtill syftar också avhandlingen beskriva patientens uppfattning om risk för recidiv av venös trombos samt om nytta och risker med antikoagulantiabehandling och hur det påverkar behandlingens längd.
Djup ventrombos och lungemboli är de vanligaste manifestationerna av venös tromboembolism. lncidensen av venös tromboembolism ökar i takt med en åldrande befolkning och uppskattas nu vara i paritet med stroke, bara ischemisk hjärtsjukdom har högre incidens.
Det finns många riskfaktorer för venös trombos. I det enskilda fallet handlar det ofta om en kombination mellan tillfälliga provocerande riskfaktorer i omgivningen såsom kirurgi eller akut medicinsk sjukdom och individrelaterade långvariga riskfaktorer såsom benpares, trombofili, cancer, hög ålder, högt BMI och manligt kön.
De flesta studier har undersökt vilka faktorer som patienten exponerats för
vid tidpunkten för ett insjuknande i VTE. Det saknas dock kunskap om hur förändring av kroniska riskfaktorer över livet påverkar risken för VTE. Den mesta kunskapen finns också kring starka riskfaktorer som tydligast påverkar risken för insjuknande. Förutom den medicinska bedömningen av lämplig duration av antikoagulantiabehandling vid förekomst av olika riskfaktorer inverkar också patientens uppfattningar om risk för recidiv samt risk och nytta med behandlingen. Befintlig kunskap baseras på patienter med förmaksflimmer och det finns mycket lite beskrivet avseende antikoagulantiabehandling vid VTE som, på grund av olika typer av tromboser och riskfaktorer att beakta, är än mer komplex.
