Forskningsprojekt Projektet undersöker lärares arbete med bedömningsstöd i matematik under planering, genomförande och uppföljning. Ett särskilt intresse är effekter på kvalitet och likvärdighet på individ, grupp och organisationsnivå samt elever i behov av stöd.
Tidig bedömning är viktigt då det bidrar till att lärare får fatt på elevers kunskaper och kan bidra till att man tidigt identifierar elever i behov av stöd. Det är samtidigt en utmaning för skolor att genomföra det så att det leder till ökad kvalitet och likvärdighet. Lärare ger uttryck för pedagogiska dilemman vid bedömning, särskilt för elever i behov av stöd och flerspråkiga elever. Projektet genomförs i nära samarbete med skolor som arbetar med att utveckla sin bedömningspraktik. Särskilda fokusområden i de tre faserna planering, genomförande och uppföljning är kvalitet och likvärdighet.
Tidig bedömning är viktigt eftersom det bidrar till att lärare får fatt på elevers kunskaper och för att det kan bidra till att man tidigt identifierar elever i behov av stöd och kan sätta in adekvata insatser. Just att avgöra vad som är adekvata insatser är dock ett komplicerat uppdrag som bland annat härrör i lärares förståelse och kunskaper i ämnet, om elever i behov av stöd och om stödinsatser.
Samtidigt gör tidigare bedömning med sig en risk att testängslan utvecklas och att etikettering och differentiering sker tidigare. Något som man vet är negativt för lärandet och utvecklingen i ämnet. Differentiering och en pedagogisk segregering kan ses så tidigt som i det tredje skolåret i samband med de nationella proven i år 3 i matematik. Lärare uttrycker också pedagogiska dilemman i samband med dessa tidiga bedömningssituationer och då särskilt i förhållande till eleverna i behov av stöd och flerspråkiga elever. Mycket av lösningarna på dessa dilemman benämns av lärare själva och handlar om bemötande, förhållningssätt men också i hög grad om kunskaper och förhållningssätt som rör bedömning, elever i behov och matematikämnet.
Det tycks alltså som om de mönster i form av bristande likvärdighet som förekommer i slutet av det nionde skolåret gestaltas tidigare, när bedömningarna sker tidigare. En trolig orsak till detta kan vara att det är en ny företeelse med standardiserade tester och bedömningar i de tidigare skolåren, något som innebär att den testdiskurs och praktik som finns överlag i utbildningssystemet reproduceras i de tidigare skolåren.
Projektet genomförs i nära samarbete med skolor som arbetar med att utveckla sin bedömningspraktik. Reflektion sker utifrån behov som uppstår i praktiken och görs utifrån beprövad erfarenhet och forskning. Särskilda fokusområden i de tre faserna planering, genomförande och utvärdering kommer att vara kvalitet och likvärdighet.
Syftet med projektet är att bidra med kunskap om skolans arbete med bedömningsstöd i matematik och dess relation till aspekter av kvalitet och likvärdighet. Ett särskilt fokus är elever som behöver extra stöd eller stimulans för sitt lärande.
För att bidra till att utveckla den bedömningspraktik som skolorna har och samtidigt bidra med kunskap om detta problemområde bestående av elever i behov av stöd och bedömning i matematik har projektet planerats i samarbete företrädare från en skolkommun och där såväl utvecklingsledare, skolchef och ansvariga för specialpedagogiskt utvecklingsarbete och matematik deltagit. Därutöver kommer de två arbetslag som är studiens urval att delta i att i mer detaljerat planera upp deras utvecklingsprocess och identifiera de dilemman de står inför. Detta utgör i sig en del i datainsamlingen.
Urvalet består av fyra skolor i områden med skilda upptagningsområden med avseende på elevers bakgrund. Datainsamlingen består av materialets instruktioner och förarbeten i tillkomsten till bedömningsunderlagen, skolpersonals dokumentation, sammanställning, reflektioner och ljudinspelning av kollegiala samtal och ljudupptagningar av bedömningssituationer. Analysverktygen är diskursanalytiska. Processen med bedömningsstöden kommer att följas från planeringsstadiet, genom uppförandet och utvärderingen av processen samt elevernas resultat och svar. Forskaren deltar genom att analysera fram vad arbetslaget fokuserar och bidrar med frågor att diskutera om dilemman eller utvecklingsbehov som uppstår. Det går relativt mycket tid till arbete i fält och datainsamling och då särskilt under de perioder som arbetslagen förbereder sig inför och arbetar aktivt med stöden. Under de perioder då själva genomförandet är avverkat präglas samarbetet mellan forskare och arbetslagen snarare av lärares kollegiala samtal och utvecklingsarbete.
