Forskningsprojekt Att idrotten ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv och följa FN:s barnkonvention är inskrivet i idrottsrörelsens policy. Men vad innebär det egentligen? Vad är barns bästa, och vad tycker de själva är viktigt med idrott? Vad är mindre bra?
I det här projektet studeras hur idrottsaktiva barn ser på idrott och träningar. Målsättningen är att nå fördjupad kunskap om idrottsutövande barns perspektiv inom barnidrotten, särskilt relaterat till barnkonventionen och till idrottsrörelsens arbete med att sätta ett barnperspektiv i centrum. I studien ingår djupintervjuer med sexton barn inom två lagidrotter (ishockey, fotboll) och två individuella idrotter (längdskidor, ridsport).
Centrum för idrottsforskning
Målsättningen med forskningsprojektet är att nå fördjupad kunskap om idrottsutövande barns perspektiv inom barnidrotten särskilt relaterat till idrottsrörelsens arbete med att sätta ett barnperspektiv i verksamhetens centrum och till FN:s barnkonvention. Genom att studera idrottsutövande barns perspektiv men också hur det uppfattas av idrottsutövande flickor och pojkar är avsikten att bidra till en ökad förståelse för barns uppfattningar samt för vilka utmaningar som finns i arbetet med att definiera ett barnperspektiv respektive barnrättsperspektiv som grund för all barnidrott mot bakgrund av uppdelning av barn i lagidrott respektive individuell idrott samt med hänsyn tagen till kön.
I relation till avhandlingsarbetet I skilda idrottsvärldar finns resultat som detta forskningsprogram bygger vidare på (Eliasson, 2009). Utifrån barnens perspektiv inom flick- och pojkfotboll visade det sig att ett barnperspektiv kan handla om att lyfta fram barns sociala relationer och kompisskapande som betydelsefulla i verksamheten. Vidare innebär barnperspektivet att ge barn möjligheter till att lära sig idrott, att få vara tillsammans med kompisar, få nya erfarenheter och upplevelser samt att få delta i tävlingar mer på barns villkor än vuxnas. I barnens synsätt är det dessutom viktigt att alla i idrottstriangeln såväl barn som ledare och föräldrar är positiva mot varandra oavsett deras idrottsliga prestationer. Barnperspektivet är dock svårfångat då barnen är en del av socialisationen som också kan skilja sig mellan barnen. Därför blir variationen mellan flickor och pojkars uppfattningar viktiga att beskriva. Barn, ledare och föräldrar befinner sig i något som kan benämnas som skilda idrottsvärldar (Eliasson, 2009, 154) där de agerar utifrån olika logiker.
Forskningsprojektet är särskilt relevant för att barnperspektivet allt tydligare satts i fokus inom svensk barnidrott. En viktig startpunkt var utredningen Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten där den svenska idrottspolitiska förordningen föreslås förstärkas med ett barnrättsperspektiv (SOU 2008:59). Riksidrottsstyrelsen betonar också i sin verksamhetsinriktning för de närmsta två åren att en viktig uppgift för riksidrottsförbundet är att arbeta med värdegrundsfrågor relaterat till FN:s barnkonvention (RS förslag - Verksamhetsinriktning 2010-11).
För att belysa individens uppfattningar genomförs studierna i huvudsak med en kvalitativ ansats med kvalitativa frågeställningar som besvaras främst med hjälp av djupintervjuer (Kvale, 1997) med 8 flickor och 8 pojkar inom 2 lagidrotter (ishockey, fotboll) och 2 individuella idrotter (längdskidor, ridsport). Vidare genomförs en dokumentanalys av FN:s barnkonvention och idrottsrörelsens policy Idrotten vill vilket relateras till barnens uppfattningar.
