Forskningsprojekt
Umeå universitet har en framträdande genusforskning och här återfinns arbeten inom bland annat språk, historia, litteratur, juridik, statsvetenskap, sociologi, pedagogik, pedagogiskt arbete, naturvetenskap, folkhälsovetenskap och allmänmedicin.
Umeås inomvetenskapliga och tvärvetenskapliga genusforskning är av Vetenskapsrådet utnämnd till ett av landets tre Centers of Gender Excellence. Forskningsprogrammet ”Challenging Gender” har som övergripande syfte att utveckla Umeås genusforskning och skapa en plattform för organiserat internationellt samarbete. Programmet är organiserat i fem delteman (demokrati/social rättvisa, emotioner, våld, hälsa och normaliseringsprocesser) vilka hålls samman av en tvärvetenskaplig arena för teoretisk vidareutveckling.
Programmet Challenging Gender tar utgångspunkt i tidigare genusforskning inom fem delteman (demokrati/social rättvisa, emotioner, våld, hälsa, normalisering). Syftet är utmana och vidareutveckla tvärvetenskaplig genusforskning i internationellt samarbete. För att åstadkomma teoretisk vidareutveckling och interaktion mellan ingående teman skapas en arena för reflexivitet och teori. Denna sammanlänkar gemensamma forskningsfrågor och utgör en unik potential i det tvärvetenskapliga internationaliseringsarbetet. En internationell referensgrupp skapar möjligheter att så effektivt som möjligt åstadkomma korsbefruktning mellan dominerande anglo-amerikanska forskningstraditioner och den viktiga kunskapen från genusforskning i en nordisk kontext. Inom UAGS planeras årliga workshops för bearbetning av gemensamma teoretiska och empiriska frågor. I dessa samlas kompetens från alla teman samt från den internationella referensgruppen. Dessa workshops utgör plattformar för tvärvetenskaplig publikation med internationella samarbetspartners.
Deltemat demokrati/social rättvisa undersöker hur politik och genus samspelar och underbygger varandra. Frågorna rör politikens innehåll, politikens rum och politikens former. Nordisk jämställdhetspolitik och medborgarfrågor kring demografi, social rättvisa och utbildning undersöks i relation till EU-harmonisering och välfärdsstatens förändring.
Forskningen kring emotioner sätter in genus, modernitet och känslor i ett jämförande perspektiv och behandlar litterära och konstnärliga gestaltningar av känslor som kärlek, sorg, vrede och skam. Den tvärvetenskapliga forskningen om relationellt och strukturellt våld främst gentemot kvinnor och barn undersöks i programmets tematik kring våld. Forskningen behandlar såväl offer som förövare och våldets juridiska, ekonomiska och sociala konsekvenser.
Deltemat hälsa utmanar genusblind biomedicinsk kunskap genom att undersöka samspelet mellan sociala och biologiska faktorer som de konstitueras inom vetenskap, hälso- och sjukvård och utbildning. Forskningsområden är t ex arbetsmarknadsförändringar i relation till hälsa, genusfrågor i samband med patient-läkare-relationen samt samspelet mellan socialt och biologiskt kön.
Deltemat normalisering undersöker hur olika genusregimer samverkar och påverkar varandra inom socialtjänst, skola och akademi. Målet är att utmana de normaliserande diskurser och praktiker som skapas genom samverkande maktrelationer som genus, etnicitet, klass och ålder.
Ämnen: Historia, Etnologi, Konstvetenskap, Litteraturvetenskap, Offentlig rätt, Pedagogik, Sociologi, Statsvetenskap, Folkhälsomedicinska forskningsområden, Allmänmedicin, Social omsorg/socialpedagogik, Genus
