Forskningsprojekt Idag är kunskapsläget om spanska sjukan baserat på den lilla minoritet av de drabbade som faktiskt dog. Vår okunskap om överlevarna från pandemin gör att vi vet förvånansvärt lite om vilka som insjuknade, hur länge de var sjuka och i vilken utsträckning de löpte risk att drabbads av följdsjukdomar.
Det här projektet bryter ny mark genom att utnyttja ett hittills outnyttjat sjukkassematerial som ger oss en unik möjlighet att följa upp hur spanska sjukan påverkade människors hälsa på kort- och lång sikt.
I spåren av Covid-19 pandemin har forskare vänt sig till historien för att lära sig av tidigare pandemier, framförallt spanska sjukan, som under åren 1918 och 1919 orsakade uppskattningsvis mellan 50 och 100 miljoner dödsfall globalt. Vi vet idag att det virus som orsakade spanska sjukan – ett H1N1 A-virus – är ursprunget till alla senare influensa A pandemier och säsongsinfluensor. Då detta virus är centralt för att förstå nuvarande och framtida pandemier har forskare från olika discipliner undersökt dess ursprung, spridning och hälsoeffekter.
Nästan all forskning kring hälsoeffekter har fokuserat på dödlighet under spanska sjukan eller på hälsan senare i livet hos de barn som befann sig i fosterstadiet när dödligheten i spanska sjukan var som störst. Detta innebär att kunskapsläget kring spanska sjukan baseras på den lilla minoritet av de drabbade som faktiskt dog. Vår okunskap om överlevarna från pandemin gör att vi vet förvånansvärt lite om vilka som insjuknade, hur länge de var sjuka och i vilken utsträckning de löpte risk att drabbads av följdsjukdomar.
Detta projekt kommer att använda ett hittills outnyttjat historiskt källmaterial från en rikstäckande sjukkassa för att undersöka sjukligheten under 1918 års pandemi i Sverige. Materialet ger oss en unik möjlighet att följa individer under lång tid och undersöka vilka som insjuknade, hur länge de var sjuka, hur många som tillfrisknade helt och ifall de tillfriskande drabbades av följdsjukdomar.
I dagsläget saknas det i Sverige såväl som internationellt i praktiken forskning som har använt systematiska och högkvalitativa individdata för att studera sjukligheten i samband med 1918 års pandemi. Genom att studera sjuklighet under 1918-års pandemi, kan vi bidra med ny kunskap inom ett område av betydelse för vår förståelse av människors livsvillkor under en dramatisk historisk period, men också till ökad generell kunskap om hälsoeffekter av influensavirus A, då spanska sjukan utgör startpunkten för spridningen av H1N1/A virus. Genom att undersöka faktorer som påverkade sjukligheten och analysera följdverkningarna hos insjuknade under 1918 års pandemi, kan projektet även bidra till ökad kunskap gällande hanteringen av samtida och framtida pandemier.
