Forskningsprojekt Olika hälso- och sjukvårdsregister, däribland nationella kvalitetsregister, används flitigt för att mäta och utvärdera hälsa och sjukvårdens kvalitet.
Öppna jämförelser av olika sjukhus och regioner kan ligga till grund för prioriteringar inom vård och hälsa, patientens fria vårdval, och finansiering av olika kliniker. Med empiriska data från Riks-Stroke och MONICA-undersökningen i Norra Sverige ska projektet tillämpa och utveckla förbättrade statistiska metoder för att ytterligare stärka värdet av registerdata som beslutsunderlag och i nästa steg bidra till ytterligare ökad kvalitet för svensk hälso- och sjukvård.
Vetenskapsrådet, 2013-2016: 4 800 000 kr
Olika hälso- och sjukvårdsregister, däribland nationella kvalitetsregister, används flitigt för att mäta och utvärdera hälsa och sjukvårdens kvalitet. Öppna jämförelser av olika sjukhus och regioner kan sedan ligga till grund för prioriteringar inom vård och hälsa, patientens fria vårdval, och finansiering av olika kliniker. De nationella kvalitetsregistren använder ofta enkla statistiska metoder i sin rapportering. Förbättrade statistiska metoder skulle ytterligare stärka värdet av registerdata som beslutsunderlag och i nästa steg bidra till ytterligare ökad kvalitet för svensk hälso- och sjukvård.
Projektet baseras huvudsakligen på data från Riks-Stroke, ett av de mest omfattande kvalitetsregistren i Sverige, och MONICA-undersökningen i Norra Sverige, en populationsbaserad studie som följt utvecklingen av hjärtkärlsjukdom, diabetes och dess riskfaktorer i norra Sverige under snart 30 års tid. Riks-Stroke etablerades 1994 och omfattar till och med 2011 ca 350 000 strokeinsjuknanden. Årligen tillkommer 24 000-25 000 nya insjuknanden. Sedan 1998 ingår alla sjukhus som behandlar akut stroke och det beräknas att ca 85-95% av alla som insjuknar registreras. Riks-Stroke samlar in uppgifter från hela vårdkedjan. På sjukhuset registreras uppgifter om bakgrundsfaktorer, primärprevention, diagnostik, behandling och sekundärprevention. Vid en uppföljning 3 månader efter stroke, samt sedan 2009 även 12 månader efter stroke, samlas patientrapporterade uppgifter om utfall och rehabilitering in. I MONICA finns sedan 1985 insamlade uppgifter om 21 000 strokeinsjuknanden och 18 000 hjärtinfarkter. Sedan dess har också sex undersökningar av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom genomförts på 2500 slumpmässigt utvalda invånare i Norr-och Västerbotten. Data från Riks-Stroke och MONICA kompletteras med socioekonomiska data från SCB:s socioekonomiska register, LISA, och med uppgifter om överlevnad och återinsjuknande från Socialstyrelsens dödsorsaksregister och patientadministrativa register.
Registren kommer att användas för att
- utvärdera mer avancerade statistiska metoder för att jämföra skillnader i hälsa och sjukvårdens kvalitet mellan sjukhus och regioner
- utveckla mer djupgående och kostnadseffektiva metoder för att hantera skillnader i patientsammansättning mellan olika sjukhus och regioner samt förändringar över tid
- införa och utveckla förbättrade statistiska metoder för att tidigt avslöja avvikelser från god klinisk praxis
Den statistiska metodutvecklingen inkluderar olika grafiska metoder för att jämföra sjukhus och regioner (t.ex. styrdiagram från processindustrin), metoder för att hantera att patienter inom samma sjukhus eller region kan vara beroende av varandra, och metoder för att identifiera trendbrott.
Projektet är ett samarbete mellan Enheten för Statistik, Handelshögskolan vid Umeå Universitet (docent Marie Eriksson, statistiker), Riks-Stroke (professor Kjell Asplund, leg. läkare), MONICA (professor Mats Eliasson, leg. läkare), och Center of Statistics, Ghent University, Belgium (professor Els Goetghebeur, statistiker).
