Doktorandprojekt Att tolka det matematiska symbolspråket är en utmaning för många elever och att skapa mening av matematiska texter, där ju symboler är vanligt förekommande, är en konst som måste övas upp. Eftersom det råder en hel del oklarhet kring läsprocessen av just matematiska texter blir det också svårt för ämneslärare i matematik att forma undervisningen på ett sådant sätt att eleverna blir medvetna om vilka strategier som är effektiva när det gäller att ta sig an en matematisk text.
Inom matematiken består texter ofta av flera olika semiotiska representationer. Mest karaktäristiskt är det matematiska symbolspråket, men matematiken innehåller också skrivna ord och mer bildlika representationer i form av grafer, tabeller och olika typer av figurer. I min forskning kommer jag att studera hur läsprocess och meningsskapande påverkas av förekomsten av matematiskt symbolspråk, främst i uppgiftstext. Jag intresserar mig för vilka strategier elever använder för att skapa mening ur det lästa och vilka delar av texten som hamnar i fokus beroende både av texten i sig men också av läsarens matematiska förkunskaper.
Introduktion
För att utvecklas inom ett akademiskt ämnesområde måste man kunna kommunicera på det ämnesspecifika språket och man bör kunna läsa och tillgodogöra sig ämnes litteratur. Inom matematiken består texter ofta av flera olika semiotiska representationer. Mest karaktäristiskt är det matematiska symbolspråket, men matematiken innehåller också skrivna ord och mer bildlika representationer i form av grafer, tabeller och olika typer av figurer. Tidigare studier har visat att texter innehållande matematiska symboler läses på ett annat sätt än texter som endast innehåller skrivna ord. Även om samma typ av matematiskt innehåll behandlades blev förståelsen för en text med symbolspråk sämre än för en text med endast skrivna ord.
I min forskning kommer jag att studera hur läsprocess och meningsskapande påverkas av förekomsten av matematiskt symbolspråk, främst i uppgiftstext. Jag intresserar mig för vilka strategier elever använder för att skapa mening ur det lästa och vilka delar av texten som hamnar i fokus beroende både av texten i sig men också av läsarens matematiska förkunskaper.
Bättre förståelse för hur läsprocessen ser ut när texten består av matematikuppgifter ger större möjlighet för ämneslärare att forma sin undervisning på ett sådant sätt att eleverna blir medvetna om hur de kan ta sig an just uppgiftstext på ett effektivt sätt. Att hos elever som läser matematikuppgifter identifiera både gångbara och missledande strategier för att ta sig an innehållet, gör det lättare att forma en bild av vilken typ av läsförmåga som är eftersträvansvärd inom just matematikämnet och vilka fallgropar man vill undvika. En bättre förståelse för läsprocessen kan också göra det möjligt att bättre anpassa matematiska texter för en tilltänkt grupp av läsare med en viss typ av förkunskaper.
Metod
Genom att följa en persons ögonrörelser (eye-tracking) finns möjlighet att avgöra vad som i stunden är i fokus för dennes uppmärksamheten. Om man registrerar var en person fäster blicken och hur ögonen rör sig mellan olika delar av en uppgiftstext finns möjlighet att identifiera återkommande mönster för hur en person läser t.ex. text med respektive utan symbolinnehåll. Den väg som ögonen rört sig kan också illustreras i en video och spelas upp för läsaren som får möjlighet att redogöra för de tankar man haft när man läst texten. Genom denna s.k. ”stimulated recall” finns möjlighet att kunna identifiera lässtrategier och få en uppfattning om hur den individuella läsaren uppfattar texten.
Handledare
Huvudhandledare är Ewa Bergqvist, NMD
