Doktorandprojekt Det kan vara svårt att nå utbildningsmålen för gymnasieskolans byggprogram i de fall utbildningen sker i form av att bygga ett verkligt hus. Produktionen styr då vilka uppgifter eleverna får utföra. Det visar Magnus Fjellström i en ny avhandling vid Umeå universitet.
I sin doktorsavhandling har Magnus Fjellström följt en klass byggelever i gymnasieskolans årskurs tre med inriktning mot träarbetare som bygger hus som en del av utbildningen. Med utgångspunkt i observationer har han genomfört intervjuer med elever och lärarna. Två år senare följdes det upp med de elever som då arbetade som lärlingar i byggbranschen som fick svara på frågor om de kunskapsmål som en byggnadsarbetare förväntas ha kompetens om.
Resultaten visar att utbildningsmålen i både skola och arbetsliv lätt ses som sekundära utifrån den struktur som råder när byggproduktion styr utbildningen. Det blir då i hög grad strävan att bli klar med objektet som styr vilka uppgifter som faktiskt utförs och som eleverna därmed får möjlighet att lära sig utifrån. Att byggutbildning genom elevobjekt i skolan har brister bekräftar även tidigare forskning på området.
Trots att både skolan och arbetslivet tycks ha svårt att möta de mål som finns, visar avhandlingen genom att även fokusera på den efterföljande lärlingstiden, hur skola och arbetsliv i kombination möter de förväntade kunskaper som en byggnadsarbetare förväntas besitta. Vidare visar avhandlingen hur det är möjligt att utveckla olika former av lärande i de två kontexterna, och att de tillsammans i stort möter upp mot branschens krav på utbildade yrkesarbetare.
Skillnaderna i vad som är möjligt att lära är kopplat till dels den frihet eleven eller lärlingen har i genomförandet, dels till vilken stöttning som ges indirekt - genom att se hur andra utför liknande uppgifter - eller direkt genom att lärare eller handledare visar hur uppgifterna ska utföras.
