Forskningsprojekt Det saknas kunskap om hur funktionsnedsättningar påverkar människors liv och åldrande. Från 1800-talets Sverige fram till idag studerar DISTIME-projektet riskfaktorer för funktionsnedsättningar och följder för hälsan längs levnadsbanan. Hur människor med funktionssättningar idag upplever sitt åldrande och sin framtid undersöks liksom föreställningar i populärkultur. Förekomsten av funktionsnedsättningar kartläggs över tid och bidrar till att förutse framtida mönster och följder för folkhälsan.
Kunskap saknas om hur funktionsnedsättningar påverkar vårt liv och åldrande. Det är anmärkningsvärt då livslängden ökar även för personer med funktionsnedsättningar som idag uppgår till ca 1,5 miljoner i Sverige. Projektet analyserar riskfaktorer och följder för hälsan längs livet från 1800-talet fram till idag, och statistiska uppskattningar belyser framtida mönster. Det ger kunskap om förhållanden som leder till funktionsnedsättningar och hur det påverkar människors delaktighet i samhället. Även upplevelser av att åldras med funktionsnedsättningar och föreställningar om framtiden undersöks.
Stiftelsen Amalia och Marcus Wallenbergs Minnesfond, 2020-2025 (Dnr. MAW 2019.0003)
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, 2025-2030 (Dnr. KAW 2023.0230)
I dagens Europa uppgår antalet personer med funktionsnedsättningar till 65–80 miljoner (10-12%), varav ca. 1,5 miljoner finns i Sverige. De utgör en ofta förbisedd grupp inom såväl samhället som forskningen. Det saknas djupare vetenskaplig kunskap om hur funktionsnedsättningar påverkar människors levnadsvillkor, välbefinnande och åldrande under livets gång. Detta är anmärkningsvärt, särskilt som den förväntade livslängden ökat märkbart senaste decennierna, även för personer med funktionsnedsättningar. Dessutom medför i allmänhet en högre ålder funktionsnedsättningar. Följderna av en allt äldre befolkning med funktionsnedsättningar är ovissa, men kan innebära stora påfrestningar för individ, familj och anhöriga samt för samhälle och välfärd.
DISTIME-projektet syftar till att bringa klarhet i dessa följder. Det antar ett långt historiskt perspektiv på en grupp individer som pga. funktionsnedsättningar behöver vård och stöd för att delta i samhället, men som inte alltid fått, eller får det. En central utgångspunkt är att ett samhälle med en åldrande befolkning kan dra stor lärdom av deras erfarenheter.
Projektet utgörs av en tvärvetenskaplig forskargrupp som leds av Lotta Vikström, professor i historia. De undersöker funktionsnedsättningar ur livsförloppsperspektiv som spänner över människors hela levnadsbana i Sverige i nutid, framtid och 200 år tillbaka i tiden. Tre forskningsteman analyseras med kvalitativa och kvantitativa metoder:
Tema 1–2 ger unik kunskap om omständigheter som bidrar till att främja respektive förhindra personers delaktighet i samhället pga. funktionsnedsättningar och människors välbefinnande och vårdbehov, från yngre till äldre ålder, från 1800-tal till idag. Resultatens karaktär och spännvidd över såväl historisk tid som människors livstid möjliggör ett tredje forskningstema.
DISTIME-projektet förenar olika data och metoder. Sveriges världsunika befolkningsdatabaser används för att genomföra kvantitativa livsförloppsanalyser och statistiska jämförelser över tid och rum. För modern tid genomförs även kvalitativa analyser. Via intervjuer, enkäter och t.ex. mediarepresentationer utforskar projektet hur funktionsnedsatta personer uppfattar sitt åldrande och sin hälsa längs levnadsbanan. Dessutom undersöks hur normer och föreställningar om funktionsnedsättningar uttrycks inom populärkulturen via fiktionsberättelser.
Historikern Lotta Vikström om villkoren för personer med funktionsnedsättningar från 1800-talet och framåt.
