Forskningsprojekt Förmågan att tänka snabbt och att lösa svåra problem har ofta satts i samband med tidsdimensionen: Det verkar intuitivt rimligt att om processerna i hjärnan tar kortare tid så kommer man fortare fram till lösningen.
Gener förklarar generellt mellan 50 och 70 procent av individens kognitiva förmågor. Det starka sambandet mellan kognition och timing indikerar att också timingförmåga har en ärftlig komponent, vilket är en fråga som detta projekt kommer att besvara i ett samarbete med Svenska tvillingregistret.
Fredrik Ullén, Professor, PhD
Förmågan att tänka snabbt och att lösa svåra problem har ofta satts i samband med tidsdimensionen: Det verkar intuitivt rimligt att om processerna i hjärnan tar kortare tid så kommer man fortare fram till lösningen. Dessutom kan den tid det tar innebära en gräns för hur svåra problem man kan hantera, till exempel därför att minnet inte förmår hålla informationen aktuell tillräckligt länge för att en relativt långsam process ska hinna bearbeta den. Även om dessa idéer är gamla är det först på senare år forskningen har kunnat visa att kognitiv förmåga faktiskt är korrelerad med timingförmåga. Men inte med snabbhet, utan med tidsprecision. Det vill säga att personer som har högre kognitiv förmåga tenderar att ha mindre tidsvariabilitet. Närmare bestämt är tidsintervall som produceras av dessa personer mer lika varandra än tidsintervall som produceras av personer med lägre kognitiv förmåga. Detta gäller både i reaktionstidsuppgifter och för produktion av intervallsekvenser som uppstår när en person ”knackar takten” och försöker hålla ett visst föreskrivet tempo konstant. Vad som är särskilt slående, och som vi har visat, är att båda dessa förmågor i sin tur är korrelerade med densiteten av vit substans i vissa områden i hjärnans frontallober, områden som brukar associeras med avancerat tänkande, som planering, abstrakt problemlösning, och beslutsfattande.
Dessa upptäckter innebär flera nya möjligheter att studera kognitiva processer och framförallt deras neurala bas, vilket vi redan gör i andra pågående projekt. Detta projekt fokuserar på en speciell aspekt av den neurala basen, nämligen dess genetiska ursprung. Ärftliga faktorer - gener - förklarar generellt mellan 50 och 70 procent av individens kognitiva förmågor. Det starka sambandet mellan kognition och timing indikerar att också timingförmåga har en ärftlig komponent, vilket är en fråga som detta projekt kommer att besvara. Eftersom detta praktiskt taget inte har undersökts förut kommer det att innebära ett väsentligt bidrag till litteraturen. Frågan är intressant i sig, eftersom timing är så central: Exempel på timing kan vara att subtila pauser i en konversation signalerar att en ny talare kan ta vid i samtalet utan att vara oförskämd, och att uppfatta och producera tidsintervaller är grunden för tal, musik, dans, och många rituella beteenden. Vidare kommer projektet att undersöka hur mycket av de genetiska faktorerna som är gemensamma i sin påverkan på timingförmåga och kognitiv förmåga. Sammantaget kommer detta att ge kunskap av avgörande betydelse för den pågående strävan att förstå dessa processer och deras genetiska och biologiska grund.
I ett pågående samarbete med Svenska tvillingregistret (STR) har vi redan samlat in data från 3071 personer (51-65 år), inom vilka det fanns 159 enäggstvillingar och 134 samkönade tvåäggstvillingar. Vi håller på att publicera resultat från dessa med avseende på kreativitet och musikalisk förmåga med mera, och planerar att inom detta projekt analysera och publicera resultaten avseende kognitiv- och timingförmåga. Vi planerar också, i samarbete med STR, ännu en liknande datainsamling som riktas till ca 45,000 tvillingar i åldrarna 20-50 år. Med utgångspunkt från svarsfrekvensen i den tidigare kohorten är det rimligt att vänta sig att minst 5,000 personer kommer att delta.
