Doktorandprojekt Övergripande målsättning är att öka kunskapen om hur fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa, samarbete och produktivitet påverkas vid övergång till hybridarbete.
Effekterna av hybridarbete påverkas sannolikt av många olika faktorer - den personliga hälsan, livssituationen, hur olika behov kan tillgodoses vid hemarbete, på kontoret och via de digitala verktyg och plattformar som används. Kontextuella faktorer kan vara av stor betydelse och behöver dokumenteras liksom själva förändringsprocessen. Vi förväntar oss positiva effekter på hälsan av hybridarbete, men samtidiga utmaningar i hur man på ett systematiskt sätt ska hantera frågor runt arbetsmiljö, samhörighet och samarbete inom organisationen.
Corona-pandemin innebar stora förändringar i hur vi vill, kan och kommer att organisera och arbeta inom tjänstesektorn. Mer än hälften av andelen sysselsatta i Sverige arbetar idag i tjänstesektorn. Arbetslivets utformning och miljö har stor betydelse för vår förmåga att vara produktiva, behålla
god hälsa och kunna arbeta länge. Övergången till hemarbete under pandemin har inneburit en omfattande digital transformation i arbetslivet.
Många organisationer försöker nu hitta former för hybridarbetet, men kunskapen om hur arbetsmiljö, hälsa och produktivitet påverkas är väldigt
begränsad. Hybridarbete innebär fördelar genom lägre lokalkostnader, ökad autonomi för de anställda och högre effektivitet genom mindre tidsåtgång för pendling och färre störningar i arbetet.
Men det finns också utmaningar vad gäller arbetsmiljö, tekniska lösningar och hur man får till en väl fungerande kommunikation och samverkan inom hela organisationen. Att vi idag kommunicerar och genomför digitala möten i en helt annan utsträckning än tidigare, skulle kunna påverka sociala
relationer och teamarbete. Tidigare studier har visat att sittkomfort och arbetsställningar försämras vid övergång från cellkontor med personlig arbetsstation till aktivitetsbaserat flexkontor. Ökade besvär i rörelseorganen vid distansarbete under pandemin har också redovisats.
Delarbete 1-3 bygger vidare på data från ett tidigare Afa-finansierat projekt, där vi följt en kommun mellan 2014-2107, och sedan följt upp med en enkät hösten 2023 och med intervjuer våren 2024. Både enkätdata och intervjudata finns insamlade. Hösten 2023 inkom 378 enkätsvar. Av dessa
svarade ungefär 150 personer på enkäten både 2017 och 2023, vilket bedöms ge tillräcklig power för longitudinella analyser.
Delarbete 4 bygger på data från ett NordForsk-finansierat projekt där intervjuer med chefer i privat och offentlig sektor ska genomföras under hösten 2024.
