Forskningsprojekt Depression, alkoholism och drogberoende, självmord, eller bara en allmän vilsenhet i livet är några av de effekter singelmammor påstås ha på sina söner i amerikanska rådgivningsböcker. Det här projektet analyserar en specialgenre av självhjälpsböcker, riktade just till singelmammor med söner. Varför är hon så farlig? Vad får hon får råd? I vilket syfte? Och var är pappan i allt detta?
Projektet analyserar amerikanska rådgivningsböcker som vänder sig till ensamstående mammor med söner med fokus på genus, klass och etnicitet. Böckerna utgår alla från ståndpunkten att en kvinna inte kan uppfostra en pojke till man, men författarna använder sig av olika strategier, och koncentrerar sig på olika problemområden, beroende på den tilltänkta målgruppens klass och etnicitet.
Projektet analyserar ett stort antal rådgivnings- och självhjälpsböcker publicerade under perioden 2001-2020 av författare med olika bakgrund och motivation – från psykologer, beteendevetare och socialarbetare till frikyrkopastorer, ungdomsledare och motivationstalare – för att se vilken bild de förmedlar av ensamstående mammor, samspelet mellan dem och deras söner, och vilken roll fäder spelar.
Ett genomgående tema i de flesta böckerna är vikten av att identifiera och upprätthålla könsskillnaderna mellan mödrar och söner, mellan mödrar och fäder och mellan pojkar och flickor. Med utgångspunkt från Barrie Thornes (1993) teorier om borderwork så studeras hur författarna, ofta utifrån anekdotiskt material och ”sunt förnuft” hävdar att kvinnor inte kan uppfostra pojkar till män. I detta sammanhang blir maskulinitet en central fråga: vilken typ av maskulinitet är acceptabel för unga pojkar, och varför kan bara män lära ut den?
Även om böckernas uttalade mål, att stötta ensamstående mammor i deras påstått omöjliga uppgift, är gemensamt, så varierar innehåll, språkbruk och angreppssätt beroende på vilken etnicitet och klass de tilltänkta läsarna tillhör. Därför appliceras ett intersektionellt perspektiv på materialet, vilket synliggör de skiftande krav och förväntningar som ställs på medel- och arbetarklassmödrar, på vita och afroamerikaner. Genomgående är dock ett nyliberalt synsätt, där allt ansvar läggs på individen – socioekonomiska faktorer tas sällan med i beräkningen.
Böckerna vänder sig till mödrar som känner sig otillräckliga, men fadern spelar en central roll. Den familjebild som presenteras är den heterosexuella, traditionella familjen med fadern som överhuvud och huvudsaklig försörjare. Fäder presenteras som garanter för att söner ska växa upp till goda samhällsmedborgare som vet att hålla upp dörren för kvinnor.
