Forskningsprojekt Vi vill studera sambandet mellan en hållbar livsstil avseende motion, kost och andra livsstilsfaktorer, hur en hållbar livsstil påverkar genetiska förändringar som uppstår under livet samt hur hållbar livsstil och genetiska förändringar bidrar till uppkomsten av typ 2 diabetes.
Vi vet att vår livsstil, inklusive kost, motion och rökning, påverkar risken för många folksjukdomar, inklusive typ 2-diabetes. Dessa faktorer kan direkt påverka hur typ 2-diabetes utvecklas. Även om vi ännu inte har fullständig klarhet kring alla mekanismer, finns det indikationer på att våra gener kan påverkas av våra livsstilsval. Målet är att... (total textlängd max 600 tecken)
Det är väl känt att vår livsstil inkluderande exempelvis kost, motion, rökning mm påverkar risken för flera av våra folksjukdomar till exempel typ 2 diabetes. Dessa livsstilsfaktorer kan ha en direkt påverkan på uppkomstmekanismerna för typ 2 diabetes genom att bland annat bidra till ökad förekomst av fetma, men i nuläget är alla potentiella påverkansvägar inte klarlagda.
Det finns indikationer på att livsstilsfaktorerna kan påverka våra gener genom förändringar i DNA:t som kan påverka hur gener uttrycks. Den vanligaste förändringar som sker genom livet är att så kallade metylgrupper ansluts till vårt DNA, en förändring som kan påverka resultatet av hur DNA uttrycks. Det kan till exempel påverka produktion av proteiner genom att metyleringen kan hämma tillverkningen av vissa proteiner. Dessa förändringar kan i sin tur påverka funktioner som bidrar utvecklingen av typ 2 diabetes såsom att de insulinproducerande cellerna får en sämre funktion eller att effekten av kroppens egenproducerade insulin minskar vilket kan leda till högre nivåer av blodsocker. Dessa förändringar som påverkar DNA:t, men inte förändrar själva DNA-sekvensen, kallas epigenetik. Det finns som nämnts flera indikationer på av livsstilsfaktorer kan påverka dessa förändringar i DNA:ts funktion men hur detta samband påverkar uppkomsten av typ 2 diabetes är ännu oklart.
Vi kommer att använda oss av deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar, en projekt för att förbättra folkhälsan i Västerbotten och som påbörjades i slutet av 1980-talet. I projektet inbjuds de som fyller 40, 50 och 60 år till en rad undersökningar inkluderande fysiska undersökningar, med tex längd och vikt, blodtryck, blodprover för analys av blodsocker och blodfetter. Deltagarna fyller i frågeformulär avseende livsstilsfaktorer, kost, motion, rökning samt vilka sjukdomar de har eller har haft och andra faktorer såsom utbildningsnivå och sociala interaktioner. Vid besöken får deltagarna, om de så vill, donera ett blodprov som förvaras vid Biobanken Norr, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Ett resultat av hälsoundersökningarnas upplägg är att befolkningen i Västerbotten har möjlighet delta vid tre tillfällen under livet vilket är unikt.
Vi kommer att arbeta med en urvalsstorlek på ca. 50,000 deltagare i the Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS) bestående av incidenter med diabetesfall och kontroller. Fall kommer att definieras som de som hade T2D vid screening definierad av oralt glukostoleranstest (OGTT) vid andra och/eller tredje uppföljningen. Kontroller kommer att definieras som deltagare med liknande baslinjeegenskaper som fallen men utan utveckling av T2D. Vidare kommer ett delprov av 600 incidenta T2D-fall och kontroller med DNAprov vid baslinjen, första och andra uppföljning (1800 prover) att utsättas för DNAmetyleringsanalys.
Vi kommer att använda följande studievariabler som finns i databasen för Västerbottens hälsoundersökningar:
Epigenetisk analys utförs vid SciLifelab, Karolinska Institutet, Stockholm. Statistisk behandling av data sker vid Bonn Universitet hos professor Ina Danquah.
