Forskningsprojekt
Målet med det här projektet är att undersöka förskrivning och effekt av antitrombotisk behandling efter hjärnblödning i klinisk praxis.
Många patienter med hjärnblödning har en samtidig indikation för antitrombotisk behandling. Här uppstår ett kliniskt dilemma och en svår avvägning mellan risk för ny blödning kontra blodpropp. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer saknas rekommendationer om sekundärpreventiv behandling hos patienter med förmaksflimmer och hjärnblödning och internationella riktlinjer kommer med varierande rekommendationer. Målet med det här projektet är att undersöka förskrivningen av antitrombotisk behandling efter hjärnblödning, och under en långtidsuppföljning jämföra utfallet med/utan antitrombotisk behandling bland patienter med förmaksflimmer.
Det är vanligt att patienter med hjärnblödning har en samtidig indikation för antitrombotisk behandling (t.ex. förmaksflimmer). Här uppstår ett kliniskt dilemma och en svår avvägning mellan risk för ny blödning kontra risk för blodpropp.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer saknas rekommendationer om sekundärpreventiv behandling hos patienter med förmaksflimmer och hjärnblödning och internationella riktlinjer kommer med varierande rekommendationer. Avsaknaden av samsyn kan nog tillskrivas det bristfälliga vetenskapliga underlaget.
Projektet bygger på registerdata från kvalitetsregistret för svensk strokevård, Riksstroke, och Socialstyrelsens hälsodataregister.
Målet med projektet är att undersöka förskrivningen av antitrombotisk behandling efter hjärnblödning i klinisk praxis, och under en långtidsuppföljning jämföra utfallet (överlevnad, blödning respektive propp) med/utan antitrombotisk behandling (trombocythämmare eller antikoagulantia) bland patienter med ICH och förmaksflimmer.